Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Bland detta folk (jämtarne) lefde i slutet af
förflutna (18:de) seklet en afskedad militär, som haft den
egendomliga bestämmelsen att vara svärson till en rebell; själf
ansedd som sådan, för att slutligen i sin ordning blifva
far åt en äkta ’revolutionsmakare’?»[1] Denne man var
Georg Adlersparres fader, öfverstelöjtnant Christoffersen,
hvilken år 1757 adlades och antog namnet Adlersparre.
Ehuru själf införd i adelsståndet, kunde denne aldrig lida
aristokratien, hvilken han ansåg som »en gnagande mask
på statslifvets rötter, som en lömsk fiende, ställd mellan
styrelsen och folket för att åtskilja dem och under
villervallan befrämja sina egna fördelar». Hatare af flärd, fjäsk
och yppighet, vände han sig afgjordt från sina
ståndsbröder och slöt sig till allmogen, för hvilken han ofta
uppträdde som hjälpare och sakförare, och åt hvilken han
gärna meddelade sina rön i åkerbruk och slöjder. Det
var också af ovilja mot aristokratien som han slöt sig till
den år 1756 afrättade Erik Brahe och på grund af
misstanke för delaktighet i dennes revolutionära planer
hemsöktes af hemliga agenter, uppskickade till Jämtland af
ständerna för att undersöka hans papper.[2] Om denne
kraftkarl, hvilken af allmogen var lika mycket älskad för
sin rättrådighet och hjälpsamhet som han var känd för
sitt häftiga lynne (en följd af ett kroniskt lidande),
fortlefva ännu bland äldre Myssjöbor några betecknande
dratiska historier, hvilkas återgifvande icke lämpar sig för
offentligheten.
Sådant var det påbrå Georg Adlersparre hade på
fädernet. På mödernet härstammade han från en äldre
adelssläkt, nämligen Planting Bergloo, i hvars
jämtländska gren det folkliga skaplynnet icke häller saknades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
