Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den förre kosacken hade under tiden fått fatt i en
yxa och under den gamla koreanskans förtviflade skrik
hotade att klyfva skallen både på värden och värdinnan,
om de ej genast öfverlämnade flickan åt honom.
I detsamma öppnades dörren, och en kraftig stämma röt:
Håll, edra nedriga bofvar! och Besmolvets ryckte
blixtsnabbt yxan ur den ene kosackens hand, slog honom
till marken, medan tartaren och buriaten togo hand om
den andre, hvarpå de båda kosackerna bundos,
Buriaten yrkade på, att man skulle göra processen
kort med kosackerna, men koreanen förklarade bestämdt,
att intet dråp finge ske inom eller i närheten af hans
område, och kosackerna fördes bundna in i ett skjul för
natten, medan man fattade beslut om deras blifvande öde.
Koreanen erbjöd sig att i sällskap med sin son föra
kosackerna bundna till stationen och öfverlämna dem i
befälets händer att af dem straffas, men Besmolvets satte
sig bestämdt däremot, försäkrande, att koreanen därigenom
blott komme att bringa olycka öfver sig och sin familj.
Efter en lång öfverläggning beslöts att klippa ut
vamak-märken i kosackernas öron samt utbyta deras uniformer
mot ett par af flyktingarnas lappade fångkläder och föra
dem tre dagsresor söderut till en kines, som hade en stor
»fansa» och brukade förvärfva infångade rymlingar och
använda dem som slafvar på sitt gods. Detta uppdrag
öfverlämnades åt buriaten, tartaren och koreanens son,
hvilken talade kinesiska och hade en gång träffat den
kinesiska godsägaren.
Koreanen, som efter denna tilldragelse ej vågade bo
längre på denna plats, beslöt att genast, så fort hans son
återkommit, bryta upp och med sin familj söka sig en
annan tillflyktsort längre in i ödemarken; och redan
följande morgon började han, med tillhjälp af Besmolvets,
flytta sitt bohag till ett läger af vänskapliga golder i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
