Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mormonmysterier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säga det, men jag måste uttala hela sanningen
— att jag väl måtte uppamma de barn, jag skulle få
med min man (jag var ännu ej gift, men skulle
snart blifva det); och en annan del af kroppen,
att jag måtte frambringa en talrik och god
afkomma, som skulle blifva kraftiga pelare till att
uppbygga och stödja Guds rike på jorden.
Derpå öfverlemnade hon mig till den kvinna,
som tvagit mig, hvilken hviskade i mitt öra mitt
nya och himmelska namn, hvarvid jag skulle
väckas och kallas på uppståndelsens morgon. Det
var ’Sara’. Jag kände mig missnöjd; jag trodde,
jag skulle få ett märkvärdigare namn. Hon sade
mig, att detta nya namn fick aldrig uttalas, utan
blott tänkas uppå för att hålla onda andar på
afstånd. Derpå befalde hon mig att påkläda mig
min nya drägt.
Dessa drägter voro helgjutna. På högra
bröstet är en fyrkant insydd, på den venstra en
kompass, på midten ett litet hål, midtför knäna
ett stort hål, som kallas ’Stenen’.
Man sade oss, att, så länge vi buro denna
drägt, kunde intet ondt drabba oss, och att, när
vi ombytte den, vi ej finge göra det på en gång,
utan blott en lem i sender. Derpå påtog jag min
drägt och väntade tillika med de öfriga, som
blifvit tvagna och smorda, tills de tre sista blefvo
färdiga. Då detta var gjordt, drogos de små
kalikogardinerna åt sidan, och männen och
kvinnorna stodo der synliga för hvarandra. Männen
tycktes ej alls finna sig väl i sin nya drägt, och
deras utseende var ej alls pittoreskt. De hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
