Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. I »Hemmens stad»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tider såsom religiösa fester. Amerikanen värderar tiden
för mycket för atfc slösa bort flera dagar om året på firande
af katolska helgondagar. Utom söndagen, hvilken hålles
strängt i helgd, firar amerikanska folket endast två
helgdagar under året: tacksägelse-dagen för årets gröda i slutet
af november och »den ärorika fjerde juli» till minne af
Förenta Staternas befrielse från Englands ok. Julen firas
dock som familjefest, ehuru ej så mycket som nyåret. Både
stora och små »vaka nyårsnatt» för att helsa det nya året
välkommet. Vi hade ett ypperligt tillfälle att från det
palats, der vi gästade, med utsigt öfver en stor del af
staden, höra och se den storartade nyårshelsningen. Alt är
tyst och stilla, tills klockan slår tolf, då på en gång alla
kyrkklockor börja ringa, fabrikers, ångbåtars och lokomotivs
hvisselpipor gnälla, kanon- och gevärssalfvor affyras, musik
-och hurrarop höras, och hus och gator illumineras. Både
på jul- oeh nyårsdagen (ej på föregående kväll som hos oss)
utdelas presenter i familjerna. Barnen hänga ut sina
strumpor på kvällen för att låta dem under natten fyllas med
gåfvor af »Santa Claus».
Våra landsmän äro för närvarande föga representerade
i Eiladelfia; deremot finnas der flera äldre familjer, som
härstamma från svenska nybyggare, hvilka under Gustaf II
Adolfs regering kommo öfver och bildade det bekanta svenska
nybygget vid Delaware floden. Som bekant stå ännu två
svenska kyrkor kvar som minnesvårdar från denna tid, den
ena på Christian-gatan vid Delawarefloden i Eiladelfia och
den andra i Wilmington, en fabriksstad längre upp vid
samma flod. Båda kyrkorna äro nu i episkopalkyrkans
händer.
Som bekant äro Eiladelfias gator, såsom fallet är i
Nord Amerikas flesta städer, mycket breda, raka och
regelbundna; skära hvarandra i räta vinklar och hafva 100
husnummer i hvarje kvarter (50 udda på ena sidan om gatan och
50 jemna på den andra). De gator, som löpa i söder och norr,
äro numererade från »Första gatan» till »Sextionde gatan»
o. s. v.; de åter, som löpa i vester och öster, hafva namn,
mest efter olika trädslag. Sålunda har man från och med
de plebejiska »Tall»- och »Gran-gatorna» t. o. m. de
aristokratiska »Kastanje»- och »Valnöt-gatorna». Hvarje familj
bor vanligen i eget hus med tre å fyra eller flera våningar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
