Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Genom en del af Iowa, Missouri och östra Kansas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komma ombord. Den rymliga stationen svärmar af
människor af alla folk och tungomål och från alla håll både i
gamla och nya verlden. Hettan är nästan odräglig. En
stark vindfläkt, het som om den passerat genom en
mas-ugn, genomsopar den stora byggnaden och, likt en rofgirig
hök* då den slår ned på en flock höns, griper tag i ett
fruntimers hatt och för den med sig mot dörren, under det
fruntimrets hår fladdrar löst för vinden, och hennes biljett far
samma väg som hatten, och en liten yster pys, som hon
höll vid handen, springer mot en annan dörr. Hon griper
efter hatten, dyker efter biljetten och hastar att söka reda
på gossen, som är ute på en iakttagelsetur i folkträngseln.
Der står en grupp högljudda tyska emigranter; der en
annan grupp tystlåtna och slutna skandinaver, omgifna af
land-agenter och »runnare», »som söka hvem de uppsluka
må»; der sitter en hederlig norrman på en grå kappsäck,
klädd i skinnbyxor, som glänsa i solen; och der bredvid
sitter en emigrant från Vesterbotten och svettas i en tung
vadmalsrock och yllehalsduk om halsen. Der är en
negerfamilj, hvars alla medlemmar se lyckliga ut och visa sina
hvita tänder. Der går ett par af det »himmelska rikets»
söner med den oundvikliga hårpiskan hängande ned öfyer
skuldran och med ett ansigtsuttryck, som kan temligén
matematiskt noggrant uttryckas med 0. Der sitter en
indian, allvarlig och dyster, med håret, mörkt som natten,
hängande ned öfver sitt oljeglänsande ansigte, alldeles som
om han låge på lur i en hästsvans, men hade glömt,’att
hans kropp var synlig. Der står en engelsman i grå
kläder af »rinocoros»-tyg och bastanta skor med sulor tjockare än
våra fosterlänska »knallar». Se der en grupp »yankees», långa
och raka som gärdesgårdsstörar, med en orolig guldtörstande
blick och brådskande rörelser, isynnerhet med underkäken,
under det de ymnigt stänka grön Virginiasaft omkring sig.
Stationen bubblar och kokar som en kittel. Lokomotivet
backar. Eolk klättra på och utaf vagnarne med tilltagande
brådska. Äldre välfödda fruntimmer hjelpas och lyftas på
alla sidor. De springa med sina korgar och knyten likt
kattor med sina ungar. Skjutvagnar, lastade likt
dromi-darer med koffertar och kistor, rulla förbi fram och åter
likt svallvågor. Der är den öfveralt närvarande Saratoga
kofferten, i hvilken min lilla familj kunde bo, om han blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
