Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 10. Genom Colorado och Nya Mexico
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| TIONDE KAPITLET. |
Genom Colorado och Nya Mexico. |
Yi ha redan uppnått La Junta i sydöstra Colorado,
der vi passagerare till Nya Mexico, Arizona och Kalifornien
stiga utaf det tåg, som vi hittills följt, och som går till Pueblo i
Colorado, för att invänta tåget till Nya Mexico. La Junta
är en liten styf stadsunge, som nyss krupit ur skalet.
Utom stationshuset har den ett hotell, ett par andra
brädskjul med skorsten och fönster samt en krog (vi äro ej
längre i Kansas). Yi mottaga snart den hugneliga
underrättelsen, att vi få vänta 12 timmar på vårt tåg, eller till
kl. 12 på natten. De flesta af passagerarne taga sig rum
på hotellet och sofva bort väntetiden; men jag gjorde det
ej, ty jag ville »se stan». Lotter och gator voro utlagda,
och så vidt jag kunde märka, hindrade intet, att de sträckte
sig i- vester till Stilla hafvet, i öster till Atlanten, i söder
till Mexico och i norr till Britiska Amerika eller nordpolen.
Dagen var het, cch solen brände nästan odrägligt; men
luften var så skön och uppfriskande, att man likväl ej led
mycket af värmen. Alt är tyst, stilla och dödt; ingen
rörelse, utom underkäkames hos en rad af dessa Vesterns
egendomliga »yankees», som sitta i skuggan på hotell-verandan,
med fötterna högre än hufvudet mot väggen eller någon
stolpe och slokhatten dragen ned öfver ögonen, tysta som
en mur och stänkande tobakssaft omkring sig. Äfven jag
satte mig bland dem med fötterna sträckta uppåt mot en vägg
och försökte inleda samtal med en af dem genom att ställa
några frågor till honom rörande boskapsafveln etc., men han
svarade mig blott med ett grymtande läte och drog sedan
hatten djupare ned öfver ögonen. Han hvarken sof eller
syntes vara sömnig, ty underkäken rördes lika flitigt som
på ett idislande lam. Jag gjorde ej mer några frågor af
fruktan för att bli utmanad på duell eller se en pistol
rig-tas mot mig.
AUa innevånarne i staden tycktes spisa tillsammans
i hotellet, ty stor trängsel rådde i spissalen under målti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:42:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jsstora/0077.html
