Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Kaliforniadrag, indianer och spanjorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enkelt. De ha ärftliga höfdingar, hvilkas makt är liten.
Stammame äro små och ha ingen egendom och inga lagar.
Om någon medlem af stammen ådrager sig misshag, komma
de ledande personerna öfverens om att döda honom, och
domen verkställes genom att några lägga sig i försåt för den
felande och nedskjuta honom med pilar. Deras regel är blod
for blod. De hafva sallan fångar, utan döda genast personer,
som komma i deras våld. Kvinnor och barn behålla de i
slafveri. En af de vanligaste orsakerna till krig är —
kvinnostöld! De ha intet ärftligt slafveri. De ha ingen
äktenskapsceremoni, och fortvaron af den äktenskapliga sam*
manlefnaden beror helt och hållet af mannen. Månggifte år
vanligt. Kvinnorna äro ej särdeles fruktsamma.
Åtminstone äro barnen få och mest gossar. Flickorna vanvårdas
eller dödas strax efter födelsen. Bland vissa stammar på
norra kusten dödas flickebarnet och begrafves med modren,
i händelse hon dör medan barnet är litet. De fleste
stam-marne bränna sina döda, börjande på kvällen och fortfarande
hela natten, under det de sörjande vännerna vaka med och se
på; och kvinnorna utstöta klagorop intill morgonen. De hafva
inga religiösa ceremonier. En gång på året — på våren
— samlas de till dans omkring en stor eld. Männen ställa
sig i ring omkring elden och med böjda knän, armbågar och
ryggar stampa de på samma fläck i takt efter en entonig
sång, hvilken de, tillika med de på litet afstånd sittande
kvinnorna, uppstämma. Vissa stammar ha ett slags pipor,
medels hvilka de ackompagnera sången.
Kvinnorna behandlas som slafvar och tvingas med hugg
och slag att utföra alt tungt och groft arbete.
De fleste vilda indianer ha inga fasta bostäder. Hvaije
stam har en trakt, som den anser som sin och inom
hvilken han flyttar omkring. Hvaije familj har en koja, och en
grupp kojor kallas ranchería, en spansk benämning på
en indianby. De slå sig vanligen ned vid något vattendrag
i grannskapet af skog och gräs. Deras föda består
hufvud-sa kli gen af ekollon, kastanj enötter, furukottar, klöfver, gräs,
gräsfrö, gräshoppor, fisk, vildt, rötter och bär. Kvinnorna
samla ekollonen etc. och tillreda dem på olika sätt. Det
vanligaste är ätt i ett slags korgar, gjorda af grenar,
förvara dem i ihåliga träd. Alt eftersom de behöfvas
sönder-stötas de medels stenar och kokas i vatten till en tjock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
