Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 28. Kaliforniadrag, indianer och spanjorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
massa; eller också bakas de. Ugnen består af ett hål i
marken af omkring 8 kubiktums diameter. Glödheta stenar
läggas på hålets botten, litet torr sand strös öfver dem och
öfverst lägges ett tunnt lager af torra löf. Degen lägges
nu i hålet till en tjocklek af 2 tum och betäckes med sand,
löf, glödheta stenar och öfverst ett lager af mjuk lera eller
smuts. Efter 5 å 6 timmar har ugnen afsvalnat och brödet
tages ut — en svart otymplig massa, blandad med smuts,
sand och löf och ej alls behaglig hvarken for ögat eller
smaken. Kastanj enötter och gräsfrö sönderstötas och tillagas
som soppa. Gräshopporna stekas och ätas som de äro, eller
ock sönderstötas de tillika med bär till mos. Fisk och kött
stekas på kol med innanrede och alt. Tarmar äro en stor
läckerhet. Klöfver ätes på fältet rått som det växer. De
uppäta både stjelk, löf och blommor. JSalt, kryddor, knifvar
och tallrikar äro okända bland dem. Utom nämnda
födoämnen ätas äfven ödlor, grodor och ormar.
Utom två stammar i Colorado-öknen idka
Kalifomia-indianema intet åkerbruk. De nyttja få redskap. Bågen
är deras enda vapen i krig och jagt. Den är af rödaktigt
trä, omlindad af råddjurssenor. Filen göres af ett slags
pilträd med lafvaglas till udd. Några stammar i norra
Kalifornien förgifta sina pilar genom att doppa dem i
råddjurs-lefver, genomdränkt af skallerorms-gift.
Det sagda gällar naturligtvis blott de vilda indianeme
sådana de varit och lefvat till de senaste 15 åren, under
hvilka många hafva öfvergifvit flera af sina ursprungliga
vanor och antagit nya, visserligen ej alltid till sin
förbättring. På södra Stillahafskusten finnas många
civiliserade indianer, som bo i adobe-hus och upphålla sig med
boskapsafvel och vinodling. Desse ha alla lärt sig ett slags
spansk rotvälska och några tala litet engelska. De unga känna
blott spanska eller engelska, men de äldre tala sinsemellan
sitt indianska språk. De äro mycket slöa, lata och lösaktiga.
Den del af Kaliforniens befolkning, som har spanskt
blod i sina ådror, härstammar i närmaste hand från
Kalifornien, Mexico eller Chili. De äro fattiga, okunniga och
vidskepliga. De mexicaner och spanjorer, som kommo till
Kalifornien, medan det lydde under Spanien, hade få
kvinnor med sig, men togo i stället indianskor till
hustrur. Afkomlingame af dessa blandade äktenskap utgöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
