Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 30. Indianer och ruiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mästare. De fleste af desse ha mot sin vilja, flyttats till
San Carlos-Reservationen, der regeringens agenter söka hålla
dem i styr.
Indianerna i Arizona äro spiritualister, d. v. s. tro,
att de hädangångnas andar sväfva omkring dem och hafva
kännedom om alt, hvad som försiggår här nere. De tro
äfven på trolleri, och hvarje år falla många människor offer
för en ohygglig vidskepelse. De sätta mycken tro till sina
»doktorer», hvilka genom åtskilliga konster förmå folket
tro, att de stå i förbindelse med »den gode medicin-anden».
Desse få hög betalning för sina tjenster, men om de ej
lyckas väl, dödas de. Indianen är oinskränkt herre i sin
familj. Hans bud måste lydas, och han har rätt att göra,
hvad han vill med sin hustru — hon är hans egendom;
och om han vill, kan han ostraffadt slå eller döda henne.
Likväl synas kvinnorna vara belåtna med sin lott och äro
i sin tur grymma mot fångar, som komma i deras våld,
samt lika fientliga mot alla »nyheter».
Mongoliska drag utmärka Pah-Utema och Mojaverne,
de senare mer än de förra. De senare ha namn på
konstellationerna, af hvilka somliga uppkallats efter djur. Af den
stora Björnens läge beräkna de tiden under natten och veta,
att dess läge vid solnedgången är olika under olika tider
af året. De ha ingen lag mot månggifte, men få af dem ha
mer än en hustru. De odla åtskilliga grönsaker och litet majs.
Pima-indianeme ha en arfsägen, att deras förfader
århundraden tillbaka drefvos från sitt fädernesland, sökte
sin tillflygt norrut och passerade genom Sonora till den
trakt, de nu bebo. De uppgå med Maricopa-indianerne till
omkring 4,500. Då spanjoreme påträffade dem 300 år
sedan, bodde de i byar på samma trakt som nu, odlade
sin jord och kunde väfva bomull etc. Deras grofva hår
växer till stor längd och tjocklek. Deras hyddor äro
vanligen kupformiga, 5 å 7 fot höga och 20 å ’50 fot i
diameter, hvilande på pålar. Utanför är ett öppet skjul, der
de bereda sin föda. Jorden äga de gemensamt, men odla
hvar sin fläck. De ha gräft vattningskanaler till en
sammanlagd längd af 150 mil. De ha 7,300 acres i odladt
skick och sälja betydligt af sina jordbruksalster. De ha
omkring 2,000 hästar och 800 boskap. De äro goda krigare
och ha alltid tillbakaslagit de vilda Apacherna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
