Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycket verksam i sydstaterna, då det gäller negrerna,
under det han ser mellan fingrame med hvita brottslingar.
Befolkningen i de förnämsta sydstaterna kan i
genomsnitt sägas bestå till hälften af hvita och till hälften af
negrer. I vissa stater, t. ex. i Syd-Carolina, utgöra
negrerna flertalet; under det i andra stater, såsom i Virginien,
de hvita utgöra flertalet. Det var alldeles naturligt, att
söderns hvita befolkning ej ville lemna från sig de politiska
tyglarne åt de halfvilda frigifna negrerna och de
äfven-tyrare, som uppträdde såsom desses ledare. Efter många
år af politisk oreda synas nu de politiska svårigheterna i
Södem mer och mer utjemnas. Negrerna störas mindre i
utöfvandet af sina politiska rättigheter, och de hvita utöfva
större inflytande än förr genom öfverlägsen bildning och
fredligt umgänge med de svarte. Icke utan skäl klagas
likväl ännu deröfver, att negrerna på många ställen genom
våld och orättvisor beröfvas sina rättigheter och reduceras
på nytt till slafveri. Sålunda anklagas och dömas negrer
ofta för inbillade eller verkliga brott, stundom af
obetydligaste art, till straffarbete för lifstiden, hvarpå de såsom
fordom säljas till den högstbjudande.
Mycket har ock ordats om kastskilnaden mellan de svarte
och de hvite i Amerika, hvilken framträder alt tydligare.
Under det nordstaterna gjorde alt för att skaffa negrerna
politisk jemlikhet, ha hvarken nord- eller sydstaterna gjort något
för att upptaga dem till jemlikhet i umgängeslifvet, utan tvärtom.
Under slaftiden rådde stundom en viss patriarkalisk
förtro-lighet mellan husbonden och slafven; men sedan ådagalägga
de hvita instinktmessigt en afgjord motvilja för ett närmare
umgänge med negrerna. Mest framträder, underligt nog,
denna kastskilnad i det offentliga religiösa lifvet, der sådant
väl minst borde göra sig gällande. Förr hade nästan hvarje
kyrka sin afdelning för negrer; nu deremot är det sällan
negrer tillhöra hvitas församlingar. Deremot få negrerna
numera tillika med de hvita oantastade använda spårvagnar,
järnvägsvagnar, ångbåtar och andra offentliga
fortskaflfnings-medel och lokaler. Likaledes hällas negerbarnen oftast i
särskilda skolor, ehuru undantag finnas. Negrerna sjelfva
visa ej något missnöje häröfver, utan taga för gifvet, att
det skall vara som det är. De äro nöjda, blott de få rösta
vid de allmänna valen! Giftermål mellan hvita och svarta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
