Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen - I. Mushikerna och Leo Tolstoy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de allt uppslukande omsorger och den poesi, som
jordbruksarbetet medför.
Men mushikerna hafva icke blott bevarat sin
individualitet, utan de hafva framför allt i sina
intressanta bykommuner och andra organisationer
ådagalagt en hög grad af samhörighetskänsla och
förmåga att själfva sköta sina angelägenheter i
enlighet med sedan urgamla tider nedärfda
sedvanor och tänkesätt.
Vi måste här inskränka oss till de viktigaste
hufvuddragen i denna sedvanerätt. Hvad som
härvid först och främst ådrager sig vår
uppmärksamhet är arbetets grundläggande betydelse inom,
snart sagt, alla områden af lifvet bland bönderna.
Ehuru den patriarkaliska grundsatsen ännu är
så starkt förhärskande, och blodsbanden hållas i
så stor helgd bland mushikerna, gifver släktskap
i och för sig ingen rätt till egendom. Endast
arbetet skänker rättmätigt och slutgiltigt anspråk
på äganderätt. Närhelst dessa intressen komma
i strid med hvarandra, är det åt arbetets rätt som
folksamvetet skänker företräde.
Allt hvad naturen utan människans åtgörande
alstrar är icke — enligt denna sedvanerätt —
och kan icke vara någon enskilds tillhörighet,
utan tillhör alla lika. Först genom arbete, t. ex.
på den obrukade jorden (allmänningen) uppstår
brukningsrätten till densamma, hvilken äfven
upphör i och med arbetet (jordens häfdande).
Arbetet är äfven grundläggande för arfsrätten. Vid
farskiftet bestämmes storleken af hvars och ens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
