Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen - VI. I Petersburg och utlandet; »den fria skolan» på Jasnaja Poljana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sällskap, ära. Denna tro på poesiens och den
intellektuella utvecklingens vikt utgjorde min
religion, och jag var en af dess präster. Detta var
mycket angenämt och fördelaktigt. Och jag lefde
länge i denna tro utan att tvifla på dess
sanning».
Han började likväl snart tvifla på
ofelbarheten af sina kollegers åsikter och deras blinda
tro på framåtskridandet, och han företog sig att
studera och iakttaga dessa »tankens och det
offentliga ordets präster». Han insåg nu, att
deras »tro» endast var ett bedrägeri. Men
Tolstoy afstod likväl icke omedelbart efter denna
upptäckt från hedern och värdigheten af konstnär
och skald, som allmänheten tilldelade honom,
utan fortsatte detta slags lif i tre år, hvarunder
han författade »Ungdom», »Mötet» och »Två
husarer».
Efter en kortvarig vistelse på Jasnaja
Poljana afreste Tolstoy 1857 till utlandet och
besökte först Schweiz. Beröringen med den
storartade alpnaturen drog hans sinne ånyo från de
inre striderna och kvalen. »En ny och frisk
blomma tycktes slå ut i min själ», skrifver han
i »Furst Nechludoff». »På tröttheten och
likgiltigheten för allt, som förut behärskade mig, följde
utan synbar öfvergång törst efter kärlek,
förtroendefullt hopp, en oförklarlig lifsglädje». Därpå
besökte Tolstoy Tyskland och Frankrike. Eifvet
i västra Europa stärkte till en början hans tro
på framåtskridandet; men åsynen af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
