Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen - VI. I Petersburg och utlandet; »den fria skolan» på Jasnaja Poljana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afrättning — en s. k. »handling af rättvisa» —, som
ägde rum under hans besök i Paris, var tillräcklig
för att krossa hans svaga tro på framåtskridandet.
Då han såg hufvudet lossna från bålen och med
ett hemskt doft ljud falla i korgen, insåg han
»icke blott med sitt förstånd utan med hela sin
varelse», att ingen som helst förnuftsteori om
framåtskridandet kunde rättfärdiga denna
handling. »Äfven om människorna skulle ådagalägga
att detta straff är hälsosamt och nödvändigt,
skulle dock vårt hjärta alltid förneka det», säger
han i sin »Bekännelse».
En annan omständighet, som under denna
resa bidrog till att rubba Tolstoys tro på
framåtskridandet, var hans högt älskade broder Nikolai
vid en tysk kurort inträffade dödsfall. Från sin
broders dödsbädd återvände Leo Tolstoy till
Jasnaja Poljana, hvarest han tillbragte ett helt år
under stark själsoro. Han författade under denna
tid »Luzern» och »Albert». Hans broders död
efterlämnade ett intryck af djupt vemod i hans
själ. Tanken på döden följde honom ständigt,
och han trodde, att han led af samma sjukdom
(en bröståkomma) som hans broder.
Tolstoy grundlade under denna tid en skola
för sina bönder, men mot slutet af 1859 afreste
han för andra gången till utlandet »för att lära
sig, huru man skall undervisa andra, fast man
själf ingenting vet». Han tillbragte en lång tid
i Tyskland, hvarest han studerade pedagogi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
