Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - I. Religion och moral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Är människan att betrakta som ett aggregat
(en anhopning) af celler, så följer däraf på intet
vis, att bäraren af detta aggregat har sitt ursprung
i den enskilda cellen, ty bäraren af aggregatet
har själfmedvetande, hvilket den enskilda cellen
icke har. Den moderna vetenskapens falska
metod härleder sig från de falska perspektiven. För
den iakttagande personen förefalla därför de
aflägsnaste föremålen vara tydligast och lättast att
uppfatta, under det han i själfva verket endast
har en dunkel föreställning om dem. Af samma
skäl förefaller oss den döda materien begripligare
än växterna, växterna än djuren och djuren än
människan. I själfva verket går den sanna
kunskapens utveckling i en alldeles motsatt riktning.
Tydligast uppfattas människan, dunklast materien,
ty ju mera intelligens kunskapsföremålet äger,
desto begripligare är det för det förnuftiga
forskande väsendet
Den yttre världens föremål äro till tid och
rum skilda från det forskande väsendet.
Medvetande och intelligens äro däremot ständigt
immanenta hos den tänkande och kännande personen
och tänkas aldrig af honom såsom medelpunkt
vare sig i rummet eller tiden utan med
nödvändighet såsom någonting evigt. Vetandets källa
och innehåll ligger därför i själfmedvetandet,
hvarvid yttervärlden nätt och jämt uppfattas så mycket
som den innehåller af intelligens eller
lagbundenhet. Hade materien alls inga lagar eller
lagbundenhet, så kunde man icke ens bilda sig ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
