Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - II. Leo Tolstoy och den sociala frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan införas i ett socialistiskt organiseradt
samhälle. Den nuvarande arbetsfördelningen betingas
af nödläget bland arbetarne. Arbetaren finner
sig i att hela sitt lif lefva under jorden eller hela
sitt lif förfärdiga en liten hundradel af något
föremål eller hela sitt lif enformigt svänga
armarna midt i maskinbullret, endast därför att han
annars skulle sakna medel till sitt uppehälle.
Men arbetare, som förfogade öfver
produktionsverktygen och följaktligen ej lida nöd, kunna
endast med tvångsmedel förmås att underkasta
sig de förslöande och andligt dödande
förhållanden, hvarunder människorna i närvarande tid
arbeta. Arbetsfördelning är utan tvifvel mycket
förmånlig och mycket vanlig bland människorna,
men om människorna äro fria, är arbetsfördelning
möjlig endast till en viss gräns, hvilken för länge
sedan blifvit öfverskriden i det moderna
samhället».
»Om en mushik företrädesvis sysselsätter sig
med att göra skor och hans hustru med att
väfva, och en annan mushik är jordbrukare, och
en tredje är smed, och de alla, efter att
uteslutande ha tillägnat sig skicklighet i hvar sitt
särskilda fack, sedan sinsemellan utbyta sina alster,
så är en sådan fördelning fördelaktig för alla,
och att på detta sätt fördela arbetet mellan sig
är naturligt för fria människor. Men den
arbetsfördelning, vid hvilken en handtvärkare hela sitt
lif håller på med att förfärdiga en liten
hundradel af ett föremål, eller eldaren i ett maskinrum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
