Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - III. Om konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
födoämne är förträffligt, men att människorna ej
kunna äta detsamma». Den värklige tänkaren
och konstnären danas icke i någon »skola» (där i
regel endast konstfördärfvare utbildas), där man
erhåller diplom och mästarebref, utan i lifvets
skola och under inflytande af de stora mästarnes
föredöme. Konstskolorna utöfva ett i dubbel
mening skadligt inflytande. De förstöra, för det
första, förmågan att frambringa verkliga
konstverk hos dem som olyckligtvis komma in i dessa
anstalter och där ödelägga sju, åtta eller tio år
af sitt lif. Och, för det andra, producera dessa
anstalter ofantliga mängder af dessa
konstförvanskare, som fördärfva massornas smak, och
som, enligt Tolstoys mening, hålla på att
inkräkta hela världen. Det är i dessa »skolor»
och i forskandet i dunklet som Tolstoy ser en
af orsakerna till den moderna konstens
urartning. Men den förnämsta orsaken till den
moderna konstens utmagring är, enligt hans mening,
att söka i de högre klassernas brist på tro. Det
var i den religiösa tron, som konsten hämtade
sin friskhet och styrka bland de forna grekerna
och judarna. Detsamma gäller äfven om
medeltidens skalder, och det skulle vara på samma
sätt än i dag, betonar Tolstoy, om konstnären
komme till en rätt uppfattning af den sanna
kristendomen. »Tron», säger Tolstoy, »är lifvets
kraft. Människan lefver af tro: det är omöjligt
att lefva utan att tro på någonting.» »Konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
