Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen - IV. Minnen från den stora hungersnöden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
triangelformigt glasskåp) i »perednijugol» (hörnet snedt
emot ingången till höger).
På en soffa i ett annat hörn satt ett ensamt
fruntimmer med distingeradt utseende, som jag
tilltalade på franska för att begära några
upplysningar och fann till min angenäma öfverraskning,
att äfven hon var stadd på väg till grefve
Tolstoys hufvudkvarter, men hade af snöstormen
nödgats stanna vid stationen ett dygn. Den
nämnda damen var en furstinna Baratinskij,
personlig vän till grefve Tolstoy och varmt intresserad
för hans verksamhet bland de nödlidande.
Vår bekantskap var snart gjord. Om en
minut hade hon gifvit mig medicin för min hals,
och nästa minut introducerade hon mig för en
ung man med ett nobelt utseende och klädd i
mushik-dräkt, en af Leo Tolstoys mest nitiska
anhängare och deltagare i nödhjälpsarbetet. På
dennes inbjudan tillbragte jag natten hos honom
i hans primitiva kvarter, ett enda litet afbalkadt
rum med en säng, där min gästfrie värd nödgade
mig att ligga, medan han själf låg på golfvet.
Ehuru snöstormen fortfor, företog jag följande
dag slädfärden i sällskap med furstinnan
Baratinskij till grefve Tolstoys hufvudkvarter. Våra
saker lastades i en »rosvalni» (ett slags rymlig
släde utan sits liknande den norrbottniska
»risslan»), och vi bäddade ned oss i en annan. Så
bar det i väg i rask fart, trots det dåliga föret,
öfver skoglösa, snöhöljda slätter, som endast här
och där afbrötos af en skogsdunge omkring någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
