Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 Beck, Kristliga Tal,
men att de nu sökte Gud i stjärnorna, det torde judar och
kristna utan vidare hålla för intet annat än vantro; men var
söken då I Gud? Sägen I: "I templet, i kyrkan är Gud!" så
är det en större vantro, än om I söken honom i stjärnorna;
dessa äro dock hans eget underverk; tempel och kyrkor äro
ett svagt och dött människoverk (Ap. G. 7:48—50, 17:24 f.).
Sägen I: "Ovan i himmelen är Gud" — viljen I då i otro säga.
att han är fjärran ifrån oss, att han icke är allestädes
närvarande (Jos. 2:11; Jer. 23:23 f.)? Men sägen I: "Gud är
överallt, i naturen och i hela vida världen!" och jag nu gör
allvar därav och säger: "Är han således även att söka i
stjärnorna? Även i hagel och storm, även i drömmar?" då bliva
väl de flesta åter skygga av fruktan för vantro, och så stannar
till sist hos mången detta: "Gud är överallt" i raka
-motsatsen, i detta: Gud är ingenstädes; d. v. s. av fruktan för
vantro faller man i otro, så att man (om än icke till orden,
så dock till sinnet) i sanning icke har någon Gud i världen.
Men varest ligger nu det rätta emellan otro och vantro?
Skriften säger: "Av honom och igenom honom och till
honom är allting" (Rom. 11: 36). — Så är då allt, stjärnor och
människor, redan till sitt ursprungliga väsende på det
närmaste förbundet med Gud, och så lever och rörer sig allt
blott genom Gud, och visar till Gud såsom all tings mål;
han är själva livskraften i allt, som lever, men detta icke så,
att han själv däri vore innesluten, utan så, att han med sitt
eget liv är och bliver fri och hög över allting (Ef. 4:6; Matt.
6: 13; 1 Kor. 12: 6; Ps. 139: 7—10; 1 Krön. 30: 11 f.; Ap. G.
17:25). Nuväl, mina vänner, det är icke felet och vantron,
att hedningarne söka Gud i stjärnorna, judarne i templet,
kristne i himmelen eller i naturen; Gud är sannfärdigt
överallt; men den ene såväl som den andre förfaller i vantro,
när han tänker sig Gud innesluten i något av allt detta
eller ock i allt sammantaget, och icke heligt åtskiljer hans
särskilda liv ifrån världslivet, förblandar hans härlighet och
den jordiska fåfängligheten med varandra. Däremot är just
det otro, när man så åtskiljer Gud och värld och haller
dem ifrån varandra, att man tänker sig Gud utesluten ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
