Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106, Beck, Kristliga Tal,
hennes aktning för fäderna avhöll ingalunda Herren från
att om vattnet i hennes beprisade brunn utsäga, att detta
dock icke var den rätta gudsgåvan. Ännu får han dock
härmed icke kvinnan bort ifrån tankarna på vatten i sinnlig
mening, fastän han i motsats emot sådant vatten framhåller
det, som han har att giva, såsom ett vatten, vilket kan stilla
törsten till evig tid och som hos var och en, åt vilken han
gåve det, självt skulle bliva en brunn, en invärtes källa, som
alltfort flödar in i det eviga livet. Kvinnan, fästad, som
hon var, med hela sin själ vid denna världen och fördenskull
ännu saknande all kunskap om ett i egentlig mening evigt
liv i en högre värld, förstod också Herrens ord endast på
denna världens vis, i det hon trodde, att det vatten, han ville
giva, skulle för evärdliga tider, d. v. s. enligt hennes
förmenande för hela livet, kunna släcka lekamlig törst; och
ett sådant underbart vatten, som besparade henne mödan
att vidare hämta från brunnen, önskar hon genast att få.
"Herre", säger hon därför, "giv mig det vattnet, så att jag
icke mer behöver törsta och komma hit för att hämta vatten."
Då en utsikt att i yttre måtto vinna lättnad och vederkvickelse
öppnar sig för henne, upptager hon ej tiden med frågor om
huru vatten kunde verka så stora ting; hon, å sin sida, finner
det ej vara svårt att tro, det ett sådant undervatten kunde
givas, ett vatten, som vore bättre än Jakobsbrunnens; men
nu däremot, då hon tager saken så lätt, gör Herren
svårigheter och vänder talet på hennes man. "Gå först", säger han,
med allvar och skärpa, "och hämta din man och kom sedan
tillbaka!" Härmed icke blott hejdar Herren det snarfärdiga
hos denna av det yttre och timliga intagna kvinna, han griper
ock djupt ned i hennes eget hjärtas brunn och upptäcker för
henne det hemliga, orena vatten, som gömmes däruti, då han
fortfar: "Fem män har du haft, och den du nu har, är icke
din man." Han visar henne, att han kunde ösa djupare än
hon trodde, och att han för visso vore mer än fader Jakob.
Hittills hade han talat löftesord till henne och därigenom
väl vunnit ett öppet öra, men icke kunnat uppväcka
evighetens livstörst hos henne; nu angriper han henne i samvetet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
