- Project Runeberg -  Kristliga tal /
133

(1922) [MARC] Author: Johann Tobias Beck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11. Tron. 133

ligen lätt sagt, men de, som taga det så lätt, de sakna just
denna kärna. Alla de själar, vilka, av vad religion de än
äro, hava fått all tros grund såsom en verklig hjärtegrund,
så att de göra fullt allvar av att frukta Gud och handla rätt,
alla de, som i gärning och sanning tro, om också blott så
mycket, att en helig makt styrer och dömer världen, och
att de av hjärtat måste varå denna makt underdåniga, alla
sådana sannfärdigt troende själar falla Herren Jesus till,
så snart hans nåd och sanning uppgår för dem i
oförfalskad gestalt, d. ä. förkunnas för dem i sin renhet; ty den,
som i det lilla allvarligt söker och ärar Gud och troget
följer en stråle av det gudomliga, han omfattar med glädje
tillfället, när han kan vinna det större; hans själ jublar av
fröjd, när den gudomliga vishetens, helighetens och kärlekens
fulla återsken i Kristus Jesus uppgår för honom. Just
trons alla aningar, ett gudfruktigt hjärtas bästa tankar och
önskningar, dess bekymmer och samvetsplågor, dess hunger
och törst efter rättfärdighet och ett evigt gott — just detta,
varförutan ingen sann tro kan vara, finner sin vila och
tillfredsställelse i Jesus Kristus; han har för allt troget
sökande och bedjande det rätta Ja och Amen!

Efter tron såg därför ock Herren under hela sin vandring
i Israel, ehuru han under all dess utvärtes rättrogenhet fann
föga tro på Gud själv, ännu mindre för sin egen person.
Folkets och dess ledares sinne gick icke utöver eget vetande
och verkande, de hängde sig fast vid detta och neddrogo Guds
ord och verk till sitt eget sinne, i stället för att överlämna
sitt sinne åt Guds sannings tuktan och anförtro sig själva
åt hans vilja och lag; likaså neddrogo de även Guds löften,
hans rikes skatter och nådeförmåner till denna fåfängliga
värld, i stället för att genom dem låta visa sig utöver det
timliga in i det eviga och osynliga. Sålunda, oaktat allt sitt
nit att lära och läras i Mose och profeterna, oaktat all sin
iver för goda verk och sin sköna gudstjänst, oaktat all sin
rättrogenhet i lära och bekännelse hade de dock ingen sann
tro på Gnd, såsom det också nu är fallet i kristenheten.
Vid ett sådant förhållande hos ett så inbilskt Guds folk, var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:42:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jtbeck/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free