Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11. Tron. 135
himmelska rikssinne, utan neddraga honom och hans ord
till sitt sinne och till denna världens fåfänglighet — det
gäller även dem: Just den Kristus, på vilken I hoppens,
skall anklaga eder eller snarare själv döma eder med det
ordet: Jag känner eder icke. Ty han ser efter tron.
icke sådan I affattat den i läroartiklar, i sånger och
böneformler, och med munnen och den yttre formen bekännen
den, utan sådan den är i kraft och sanning, i hjärtat och
i livet (Luk. 13:23—30).
Ty även då, när det angår hans egen person,
behandlar Jesus alla människor, som komma till honom, efter den
tro, med vilken deras hjärta möter honom. Han giver dem
litet eller mycket, giver dem en blott förbigående eller en
andlig välgärning, allt eftersom tron utväljer sin del och ingår
eller icke ingår på någonting mera; därför betygar han även
uttryckligen: "Ske eder efter eder tro", och ofta prövar han
eller frågar förut dem, som med en bön vände sig till honom:
"Tron I, att jag kan göra detta" (Matt. 9: 28 f.) ? De flesta
stannade nu med sin tro vid hans tecken och underverk; de
fattade tillförsikt till1 honom,, såsom en man, hos vilken Guds
kraft uppenbarade sig, och sökte hjälp hos honom mot sin
lekamliga nöd, bot för sjukdomar; och vad gjorde då Herren?
Utan att göra undantag eller urval, helade han verkligen alla
nödlidande, om man blott i tron bad honom därom, efter
hans eget bud: "Giv åt den som heder dig" (Matt. 5:42)!
Även dem, som genom egna synder hade gjort sig olyckliga,
nekade han icke bönhörelse i nöden, men gav dem tillika den
förmaningen: "Synda icke härefter" (Joh. 5:14; 8:11)!
Lä-ren dock härav, 1 alla, som viljen vara kristna: vid blott
lekamlig hjälp, då det är fråga om verklig nöd, hava vi icke
att göra en åtskillnad, som Herren i sådana fall aldrig gör,
en åtskillnad emellan värdig och ovärdig, så att vi icke skulle
även för de ovärdiga göra vad vi kunna, i vad som hörer till
deras nödtorft; och lären även av honom, att icke hålla
nödlidande fattiga på avstånd ifrån eder själva och edert hus,
så att de icke ens mer kunna framföra sina Vöner till eder.
Upptagen dock denna förmaning med saktmod och låten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
