- Project Runeberg -  Kristliga tal /
237

(1922) [MARC] Author: Johann Tobias Beck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20. Uppblickandet till Jesus, den korsfäste. 237

Ett prov däruppå gav han ännu på själva korset före
sitt avlidande. Där hängde den döende Kristus mitt emellan
tvenne miss gärningsmän, såsom vore han den störste ibland
dem; i det yttre äro alla tre i samma fördömelse, men in
växtes — vilken åtskillnad! Kristus — den renaste oskuld
inför Gud och människor; de båda andra — mördare, som
efter gudomlig och mänsklig Iag äro skyldiga till döden.
Och dessa båda åter, huru olika äro de icke till sinnesart!
Den ene — ännu i åsynen av döden en rå bespottare, den
andre — en ångerfull bedjare. Den ene är för alla
lättsinniga det avskräckande exemplet av en människa, som dör i
sina synder: i stället för att gå in i sitt hjärta, aktar han
blott på de kringstående människornas hjärtlösa och
samvetslösa tal och deltager ännu själv däruti; i stället för att
lägga på hjärtat, att han lider efter förtjänst, förbittras han
av sitt lidande; i stället för att vid evighetens brädd frukta
Gud och söka hjälp för sin själ, förbannar han den man,
som redan hulpit så många eländiga, emedan denne icke
efterkommer hans trotsiga begäran om lekamlig hjälp. Den
andre, även mördare, predikar i döden ännu gudsfruktan;
han skärper den förhärdade medbrottslingens samvete under
uppriktig bekännelse av sin egen skuld; han underkastar
sig sitt lidande såsom ett rättvist straff och tager den
rättfärdiges oskuld i försvar mot bespottaren —detta var nu
den enda människoröst, som mitt ibland vimlet av smädande
höjde sig för Jesus Kristus. Redan detta upphöjer denne
rövare över allt folket omkring honom och över alla hans
domare: under det dessa fördömde honom såsom
människomördare, begingo de själva såsom Guds enfödde Sons mördare en
vida svårare förbrytelse. Men till och med troende utskämmas
av denne livdömde förbrytare — han har ju icke framför sig
en sådan Jesus, som man nu i våra kyrkor prisar såsom
Herren, utan en av all världen övergiven, förkastad och skymfad
Jesus; honom, sådan han hjälplös hänger på korset, känner
och bekänner rövaren sannfärdigt såsom den Konung, vilken
han inför sina domare förklarat sig vara, såsom den Herre,
som ännu på andra sidan döden har ett rike att tilldela.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:42:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jtbeck/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free