Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 Beck, Kristliga Tal.
Viv till ofl?er för den vanhelgade rätten, på det Gud måtte
kunna giva livet, det eviga livet, åt alla de människor, som
genom Jesus komma till Gud, och Jesus så för världen bliva
vägen, sanningen och livet (Joh. 14:6).
Men du tänker kanske: "Vartill behöves en sådan
omväg? Gud är ju själv kärleken!" Visserligen, men om du
tror detta, varför aktar du då denna Guds kärlek så litet, och
vedergäller dagligen densamma med otack ? Varifrån har
du den rätten, att göra kärleken till en skyldighet jör Gud,
och att av din oförsvarliga otacksamhet mot hans högsta
godhet, långmodighet och tålamod, av alla dina
försyndan-<len göra en förlåtlig obetydlighetf Huru skall Gud vid vår
ogudlighet kunna handla med oss efter blotta kärleken, så
framt han icke skall uppgiva sitt misshag till det ogudliga
och överlåta sin heliga kärlek åt människorna till ett oheligt
lekverk? Det kan du också evigt ej taga ur samvetsgrunden
I ditt hjärta, att det mellan dig och Gud icke står rätt till;
att han icke har något välbehag till dig, sådan du är, och
evigt icke kan hava det, likasom även du icke har något
välbehag till honom, den heligt älskande Guden — huru skall då
en enhet komma till stånd mellan dig och Gud? Men detta
är just det stora evangelium: Gud vill verkligen handla med
oss efter kärleken, han vill återförena oss med sig och låta
oss åtnjuta den oss bestämda saligheten, dock allena genom
Jesus Kristus, emedan han allena bland de av kvinnor födda
liar under de svåraste prov visat sig värdig en helig Guds
kärlek, och emedan Gud har gjort honom till en helgelseväg
för alla oheliga människor, vilka göra allvar av Guds kärlek
och det eviga livets ärvande. "Ty det var Gud, som i Kristus
försonade världen ined sig själv; han tillräknar icke
människorna deras synder, och han har betrott oss med
försoningens ord. Det är Gud, som förmanar genom oss; vi bedja
å Kristi vägnar: Låten försona eder med Gud" (2 Kor. 5: 19 f.).
Detta är den sanna, gudomliga förklaringen på det stora, av
världen missbrukade ordet: Gud är kärleken.
Akten det därför såsom eder salighet, mina älskade, att
känna denna Fadrens och Sonens nådefulla kärlek, att bringa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
