- Project Runeberg -  Kristliga tal /
285

(1922) [MARC] Author: Johann Tobias Beck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25. Det himmelska målet. 285

emedan de — trots allt, vad de förut om hans återseende
hade hört såväl av honom som ock senast av andra — dock så
hårdnackat hade tillslutit sina hjärtan för tron. Detta allt
skedde redan på påskdagen (Mark. 16: 9, 12, 14; jämf. Luk.
24:9 f., 13, 35—38); och om trösten före Herrens dödsväg
hade bort förebygga deras otro och stärka deras tro mot
det inbrytande mörkret, så skulle nu bestraffningen vid
återseendet rena deras hjärtan från den inträngande otron,
frigöra dem från tvånget av de jordiska föreställningar, som
de ännu fortfarande gjorde sig om Kristus, och förbereda
dem för en högre trosgrad, för nya uppenbarelser av hans
härlighet.

Nu ville Herren nämligen före sin åter förestående
bortgång lägga sista handen vid sitt verk: genom mångahanda
bevisning om att han levde, genom uttydningar av Skriften
och inblickar i Guds rikes väsen (Ap.-G. 1:3; Luk. 24: 44 ff.)
ville han förbereda deras tro för det ljus, som från hans
himmelsfärd skulle utgå och som genom de elva skulle utbreda sig
i hela världen. De skulle nu från skolan träda ut på
arbetsfältet ibland folken: av lärjungar skulle de nu bliva apostlar,
Herrens sändebud; och om detta insättande i apostlaämbetet
före himmelsfärden är det, som dagens evangelium förtäljer,
tillika med den lärjungarnes ’bestraffning, som vid påsktiden
ägde rum. Evangeliet ställer således tveggehanda bredvid
vartannat: det, varmed vid det första återseendet Herren
måste begynna för sitt sista uppfostringsverk: "Han
förebrådde dem deras otro", och det, varmed han till sist kunde
avsluta: "Gån ut i hela världen och prediken evangelium!"
De, vilka det intill det sista var så svårt att fostra till tron,
skulle och kunde nu avlägga ett så mycket mera opartiskt
och kraftigt vittnesbörd för samma tro, och så gjorde de ock:
"Denne Jesus har nu Gud låtit uppstå; därom kunna vi
alla vittna" (Ap.-G. 2:32). "Vi kunna icke underlåta att
tala, vad vi hava sett oeh hörtf7 (Ap.-G. 4:20). "Vi hava
själva sett, och vi vittna om, att Fadren har sänt sin Son
till att vara världens Frälsare" (1 Joh. 4:14).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:42:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jtbeck/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free