Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37. Livets väg. 431
kamp, som, är oss förelagd" — detta syndens framletande
och bekämpande förer då in i den smala vägens trånga pass
och i mångfaldigt betryck. Men varest vi hava att angripa
synden för att giva rätt åt himmelrikets lagar, det visar
Herren i den nyssnämnda delen av sin bergspredikan (Matt.
5:21 ff.): vi måste angripa synden i dess rötter i hjärtat,
och där har en var icke allenast att se på den allmänna
syndasäden i sig, som blott slumrar till dess den uppväckes,
utan i synnerhet att akta på den synd, som särskilt hos
honom rotfäst sig, vare sig vrede eller vällust, vare sig
osanning och falskhet eller otålighet och rättshaveri, hårdhet och
vinningslystnad. Allt detta måste vi där, varest det i oss ligger
förborgat, i hjärtats diktan och traktan, fatta för ögat och
med Herrens ord och andekraft angripa, ty ifrån hjärtat
bryter det fram i ord och handling (Matt. 15: 19); och om
det också ej bryter fram men i hjärtat tåles och underhålles,
så kvarbliver och tillväxer syndafördärvet i den inre
människan, det gudomliga ordets kraft förkväves, och nådfen
drages till lösaktighet: då bliver det sista värre än det första
(Matt. 13: 22; 23: 27 f.) ! Men såsom vi i avseende på
himmelrikets rättfärdighetslagar hava att göra med synden i
det fördolda, i dess hemliga hj ärtekammare, så hava vi ock
att göra med Gtid (Matt. 6 kap.) i det fördolda. Vi måste
i hjärtat rikta oss till Gud, och ifrån hjärtat rikta våra goda
verk till Gud, såsom den där ser i det fördolda, icke till
människor, som blott se det för ögonen är; därvid gäller det ett
enfaldigt öga, som icke skelar åt tvenne håll, värld och Gud,
världens goda och Guds goda; nej, i allt vårt görande, även
om det blott sträcker sig till vår jordiska kallelse, måste vi
hava Gud för ögonen såsom vår ende Herre, som försörjer
oss även i det jordiska, och hans himmelska goda, som icke
blott ersätter allt jordiskt, utan himmelsvitt övergår det.
Detta är det på rättfärdighet riktade sinnet, sådant Herren
själv fordrar det hos de för himmelriket benådade, ett
orubbligt rättfärdighetssinne, som dock (Matt. 7: 1—6) icke är
riktat på egen rätt gent emot Gud och andra, utan därpå, att
man själv må bliva rättfärdig, för egen del bliva förvandlad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
