Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40. Guds domar. 457
Plötsligt satte jag det i verket, och det inträffade-’ (Jes.
45:21; 41:22 f.; 48:3).
Vad vilja vi nu säga härtill, mina vänner? Man lägger
i våra dagar stor vikt vid historien; man säger folket, att
de därav hava allt att lära; men av den historia, som tillhörer
den heliga Skrift och Guds rike, vill man allra minst lära.
I den ställas inför världens ögon Guds handlingar; men
människorna vilja människors handlingar, i vilka de kunna
upphöja sig själva, under det Guds handlingar, likasom Guds
ord, förödmjuka människorna, visserligen icke för att lämna
oss i vår förödmjukelse, utan för att föra oss från vår falska
höjd till den sanna höjden. Men den mänskliga stoltheten
är ett besynnerligt ting. Skenet gäller för henne mera än
väsendet, människors handlingar mera än Guds handlingar,
lysande handlingar mera än goda handlingar, onda
handlingar mera än bättringshandlingar ; hon vill alltid hestiga
höjder, som hon icke kan nå eller som, om de kunna
upphinnas, göra henne svindlande och nedstörta henne i djupet.
Häruppå är historien full av exempel ifrån forna intill
nyaste tider; den heliga historien, såsom Guds Ande skriver
den, blottar detta för människorna; den världsliga historien,
såsom världsanden skriver den, döljer det, och så hör man och
läser och skriver man historia och historier, och just de
viktigaste och hälsosammaste sanningar fördöljas. Varje
nytt människosläkte beträder samma falska vägar, begår
samma synder och fel, som de förra; det börjar alltjämt ånyo
den gamla historien och fortsätter den, till dess det åter
ligger i samma grav, som de förra släkterna. Och dock vill
man icke erkänna den allvarliga sanningen: Gud dömer över
människorna. Huru sällan får man icke höra detta uttalas,
om icke då man därmed vill träffa en motståndare! Ja, många
söka leda människorna bort från tron på Guds domar, såsom
vore det en vantro. Däremot kan man väl ofta nog nu för
tiden få höra det förnäma ordet: "Världshistorien är
världsdomen^, men det är, noga taget, icke en gång sant:
världsdomen med dess allt avgörande och för alltid avgörande dom
kommer först vid historiens slut; den är ännu icke inne, Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
