- Project Runeberg -  Kristliga tal /
615

(1922) [MARC] Author: Johann Tobias Beck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54. Frågan om uppståndelsen. 615

med Skriften och Guds kraft, och låren framför allt att med
detta ljus genomforska edert samvete, edert hjärta och liv,
att allvarligt inse edra villfarelser, eder okunnighet och
vanmakt; lären väl åtskilja den gudomliga visheten och den
mänskliga dårskapen, denna världens förgänglighet och den
eviga kraften i henne och över henne; lären eder tro den
Allvise, som säger eder, vad all världen icke vet, tro den
Allsmäktige, som även förmår och gör, vad han säger, vars
första handling är denna världen, där intet lever av sig självt,
och vars sista handling är en ny, härligare värld, där han
skall vara allt i alla, den levande Guden för idel levande
väsenden, de där icke mera dö.

Sammanställer man sadduceernas fråga och Herrens
svar, ser man, att det var en barnslig fråga, dessa framställde,
och att Herren svarade dem såsom en man, såsom en mästare,
såsom de själva kallade honom. Sådana frågor uppstiga ännu
alltjämt i människohjärtat; och huru viktigt vore det icke,
att vi lärde oss själva manligt besvara dem, såsom aposteln
säger: "Sedan jag blev man, har jag lagt bort vad barnsligt
var; varen icke barn till förståndet, nej, varen barn i ondskan,
men varen fullmogna till förståndet" (1 Kor. 13:11; 14: 20).
Men därtill hörer framför allt, att vi förbliva i och tillväxa
i det som gör vis för det eviga, i de ord, som tillhöra all vishets
Fader; att vi därvid avvisa de dåraktiga och onyttiga frågorna
och i fråga om det, som vi ännu icke se och förstå, avbida
Guds verk, vilken gör allt i sin tid (2 Tim. 2: 23, 25 f.; 3:14
t; 1 Tim. 4: 6 f.; Rom. 3:25; Tit. 2:13). Huru går det oss
själva på naturens område i förhållande till våra ~barn?
Huru ofta uppställa de icke frågor, som blott delvis eller
alldeles icke kunna besvaras, icke därför att icke något rätt
svar därpå gives, utan emedan barnen själva först måste
erfara och uppleva mångahanda, varförutan en förklaring
icke kan givas dem. Någon kastar t. ex. utsäde på sin åker,
under det hans barn för första gången ser därpå, väl vetande
att man ingenting får bortkasta och fördärva, men utan att
ännu veta något om åkerbruk; vad skall barnet då i sin
föreställning och tanke kunna sluta till annat, än att det nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:42:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jtbeck/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free