Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med de mest utsökta maträtter. Han stod bakom
kockens rygg i köket och blåste på maten till dess den
tycktes tillagad av en kökets furste och kryddornas
allhärskare, men konungen sänkte sitt huvud, drack sitt
klara källvatten, knaprade på sitt torra bröd och lät
de doftande faten bäras ut lika orörda som de burits
in. Det var en klen tröst för Den Onde att slottets
avfallsmat gick till det närbelägna klostret där
munkarna, utan att ge något i vederlag av sina odödliga
själar – vilka redan var förtappade – hängav sig åt
frosseri.
Då ... En dag när konungen med blygsamt sänkta
ögon gick mediterande över människornas
ofullkomlighet, nådens oändlighet och Gudomens rättvisa, lät
Djävulen lagårdens största sugga, svartvit, välnärd,
och grymtande, slippa lös. Suggan var stark och
livslustig, lydde namnet Maria och skulle ha slaktats till
hösten. Djävulen förvandlade i detsamma denna sugga
till en ung kvinna och hon utstötte därvid ett så
genomträngande grymtande att konungen lyfte sina ögon och
fick syn på henne. Han såg att en piga gick förbi
honom och att hon mot all sed och trotsande alla både
gudomliga och mänskliga lagar skörtade upp kjolen
mellan sina händer när hon vadade genom dyngpölen
vid lagårdsdörren. Konungen förtörnades storligen
däröver. Hennes ben var lika vackra som smutsiga,
mjukt formade och med tonårsrunda knän skymtande
strax under kjolkanten. Vid denna syn kände konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
