- Project Runeberg -  Jubelvår /
57

(1986) [MARC] [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

henne i grannvillorna. Du har förstört mitt liv. Du!
Ja, du lille inkompetente, oduglige, late, liderlige! Du
är vidrig!

Ridén satt helt paralyserad på baktassarna,
framtassarna var lyfta till skydd och de små ögonen
simmade oroligt bakom glasögonen. Hennes ord dröp in
i honom och höll honom förlamad.

– Och inte nog med att du är liten, du duger
ingenting till i sängen heller.

Nu steg hennes röst, den bröts, den blev ett
monotont utdraget tjut för att sjunka ner till ett kvidande
när hon fortsatte:

– Du har inte visat någon respekt för den maka
du en gång lovat älska och ära. Allt är slut för mig.
Allt har förstörts!

– Astrid lilla, sa han, Astrid lilla, jag vet att du
har haft en svår dag igen.

Nu snyftade hon. Hon kved kantigt och stötigt,
vred sina torra händer där handflatorna tycktes
sönderskurna med kniv i djupa rynkor, hon dunkade
huvudet mot väggen och vände ögonen inåt till dess
endast de blodsprängda vitorna syntes under de svullna
ögonlocken.

– Jag har alltid fått vara ett påhäng, ylade hon.
Hon dunkade rytmiskt sitt huvud mot väggen under
ett entonigt gällt skrikande.

– Ingen bryr sig om mig, ingen tycker om mig, jag
har blivit gammal och ofruktsam utan att någon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:43:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jubelvar/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free