Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flera gånger, han liknar en fisk som blivit uppdragen
på land och med kroken i mun kippar med gälarna i
korgen. Men han samlar sig, anden segrar över
materien, hjärnan över den värkande magen, med stelt
stirrande blick och tunna blodlösa läppar pressar han fram:
— Men vår tids människa har inte den fullkomliga
ro som våra förfäder hade. Se på de förnöjda bönder
som gick fridfullt plöjande sina tegar här i dalen för
hundra år sedan. De kunde konsten att leva. Den
moderna människan däremot, hon hastar från nöje till
nöje i en otillfredsställdhetens eviga virvel.
— Just därför måste man fånga dem med nöjen, vi
ska göra Ljungsviks sjuhundraårsjubileum till en
uppryckningens fest för vardagens människor. Genom
dagens glädje till förståelse för evighetens problem.
— Men tror du verkligen att jubileet kommer att bli
verklighet? Vi är ...
— Lita på mig, säger Cederik, lägg saken lugnt i
mina händer. Han håller fram händerna så att de skära
handflatorna bildar en stor köttig kupa. Redan i kväll
kommer jag att tala med Risling. I sommar jubilerar
vi, sanna mina ord. Lita på mig.
Cederik såg ner i bordduken vid de sista orden. Det
syntes att han utkämpade en svår strid med sig själv.
Han riktigt spände fast ögonen i duken, men slutligen
kunde han inte hålla sig längre, han lyfte med en tung
suck blicken och sneglade oroligt mot köksdörren.
— Det dröjer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
