Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ämbetsmän, moral, plikt, anständighet, landets mäktiga
beskyddare, bankhemligheten och brott begångna av
personer välsedda i samhället tillhörde icke privatlivet
och borde därför heller icke vanf rejdas. Alla dessa visa
förordningar utlöste med jämna mellanrum stor glädje
i pressen och alla talade väl om varandra i tidningarna
och framhöll landet som ett mönster för alla andra.
Under långa tider hade heller ingen pressman eller
publicist i detta land behövt bestickas.
Brevhemligheten, telefonhemligheten och
telegramhemligheten var absolut. Endast i de fall polisen så
ville hade den rätt att öppna medborgarnas brev,
avlyssna deras telefonsamtal och företa
husundersökningar. Genom denna sin fulländade demokrati blev
samhället ett rättssamhälle och staten en rättsstat.
Det fanns dock även i detta fulländade samhälle illasinnade människor som måste bevakas och undersökas.
Därför hade man låtit inrätta en speciell polis. Den
kallades Säkerhetspolisen för att den var helt säkrad
för all insyn. Den var mycket hemlig. När en
vilsegången riksdagsman en gång ställde en fråga rörande
den isades hela kammaren av olust inför denna
förmätenhet och ministern steg allvarligt upp och sa:
— Jag kan ingenting yppa, ty det gäller landets
säkerhet, jag kan endast garantera att allt går fullt
lagligt tillväga.
Ty när ministern hade frågat sin statssekreterare
hade denne sagt att:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
