Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nittonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att man inte fick begära det omöjliga av livet utan
måste acceptera det så som det var. Man skulle inte
ta illa vid sig av alla de små förtretligheter som
kantade ens väg. Jag beslöt mig därför att gå hem.
På hemvägen kände jag en stark hunger och vid en
kiosk där jag inhandlade en chokladkaka för att stilla
denna hunger inköpte jag också en
eftermiddagstidning. Men — döm om min fasa då det första jag ser
i tidningen är ett foto av mig själv! Och en rubrik
bredvid fotot beskriver mig såsom samvetslös
ungdomsbrottsling. Mina händer skakade nu så starkt att
tidningen rasslade och en äldre man som gick
bredvid mig sa:
— Vet hut lymmel! Gå ordentligt på vägen!
Jag satte mig på en sten vid vägkanten och efter
att ha samlat mig några minuter läste jag meddelandet
om mig. Enligt tidningens uppgifter hade jag under
natten rymt medförande sjuttiofemtusen av min
moders besparingar. Polisen jagade mig över hela landet
och alla hamnar var spärrade.
Min situation var förtvivlad. Till vem skulle jag
väl kunna gå för att förklara den hemska belägenhet
i vilken jag befann mig? Jag förstod att min broder
August tagit pengarna och skyllt på mig. Jag visste
att min moder aldrig skulle tro på vad jag sa och att
alla skulle döma mig ohörd. Min faders onda skugga
vilade tungt över mig och jag förstod att jag av honom
fått ärva de kriminella anlagen. Jag återvände till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
