Note: This work was first published in 1986, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nittonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skogen!
Min broder August reste därefter till Paris med
Ingeborg för pengarna och hade en mycket angenäm
tid där. Innan han reste hem till Ljungsvik igen sålde
han Ingeborg till en bordell i Buenos Aires då hon
börjat bli havande och ville tvinga honom till
äktenskap. På så sätt ansåg han att resan lönat sig då han
levat mycket sparsamt i Paris och vid hemkomsten
hade hela sjuttiotvåtusen kronor ograverade.
Jag hade ju sett så mycket av livet att jag beslutat
mig för att slå mig ner här på berget och bygga mig
en koja här. Som ni ser kan här vara riktigt trevligt
och när tiden blir mig lång brukar jag skåda ner på
staden och tänka på dess människor och allt det som
dessa människor upplever. Deras värld tycks mig dock
alltför svår att leva i och jag bär ett alltför tungt arv
av min faders ondska för att våga mig ner bland dem.
Jag har en get den jag mjölkar varje morgon och varje
kväll, jag lever av jordens frukter och bär och varje
dag när solen gått ner ber jag mina böner och låtsas att
jag på nytt är att ett litet barn i min lyckliga barndom.
På så sätt lever jag förnöjd och lugn till sinnet i en
vacker natur och finner mig väl tillrätta med livet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
