- Project Runeberg -  Julfrid / 1897 /
28

(1897-1901)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Med luftballong till Nordpolen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Med luftballong till Nordpolen.

Vår tid är rik på storverk. Maken till
uppfinningar, som de senare femtio å sextio
åren hafva att uppvisa, har världen aldrig
skådat. Man må med skäl fråga: om
uppfinningarna i samma mån fortgå som hittills,
hurudan skall världen se ut hundra år härefter? – O att
dock människan vore vis, och mottoge hvarje sådan
gåfva – som en uppfinning är – till mänskligheten
med tacksamhet mot honom, som gifvit den! Men Gud,
gifvaren, glömmes för de fördelar uppfinningarna skänka,
eller den ära man af dem
skördar. Glömmer dock
denna världens barn att
tacka honom, så borde dock,
hvarje gång det blir någon
förunnadt, att glänta på
dörren till naturhemligheternas
stora förrådshus, och
därur framtaga någon ny
gåfva till mänsklighetens
gagn, de på Jesus troende
icke förgäta att tacka och
prisa honom därför.

Det är dock icke blott
på uppfinningarnas område
vår tid är rik på storverk.
Äfven på ett annat område,
den geografiska forskningens
och upptäckternas
vida fält har mycket, mycket
blifvit inrättadt. Vi
hafva snart glömt bort en
Stanleys färd genom det
mörkaste Afrika och
Nordenskiölds storbragd för
Nansen och Hedin, den
förstnämnde sträckande sina
forskningar till polarregioner,
den senare till Asien.
Och i detta klöfverblad
inflätar historiens genius i
våra dagar ett nytt namn
– öfveringeniör Andrées.

illustration placeholder

Svedenborg. Strindberg. Frænckel. Andrée.
Det senast tagna porträttet af Nordpolsfararne.

Man har både förr och nu önskat lära känna, huru
det ser ut vid nordpolen. Ingen människa har någonsin
varit där, trots det, att polarfärderna begynte i slutet
af 16: de århundradet – då Davis, Hudson och Baffin
beseglade de efter dem benämnda farvatten – och fortgått
till vår tid; ingen vet hvad där kan finnas gömdt för
forskarens öga. Norrskenets orsak, jordmagnetismens
dunkla, sagolika företeelser m. m. skulle kanske, efter
rön och iakttagelser, utförda vid själfva polen, finna sin
förklaring. Men huru komma dit, huru uppnå polen,
då alla försök att nå den samma med fartyg nog måste,
på grund af isförhållandena, alldeles uppgifvas.

Öfveringeniör Andrée, helt visst bekant för oss
alla genom tidningarna, – hvilkens porträtt, tillika med
hans följeslagares, Frænckel och Strindberg, (hvilka
äfven de äro bekanta för en och hvar) – vi här skåda,
är skaparen af den djärfva idéen, att medelst luftballong
nå polen. Lyckligt utförda luftseglingar hemma i Sverige
kom honom att anse företaget utförbart, och sedan
nödigt kapital för en dylik expedition anskaffats, ballong
blifvit byggd af fransmannen Lachanbre och all möjlig,
för snart sagdt alla eventueliteter behöflig materiell
anskaffats, reste i fjor Andrée till de nordliga regionerna,
där på Danskön en station anlades, från hvilken
uppstigningen väntades skulle ske.

Men Andrée hade ej tur med sig. Vindförhållandena
blefvo ingalunda gynnsamma för en uppstigning,
och hela sommaren förgick under idkelig väntan därpå.
Säkert var det med tungt hjärta som Andrée styrde
kurs på hemmet igen, där
han af Nansen, som på
våren återkommit från sin
treåriga vistelse i
polarregionerna, blef i tillfälle
inhämta åtskilligt, som helt
visst borde lända hans egen
expedition till nytta. Så
slutade år 1896 för expeditionen.

Tidigt i år borde Andrée
åter vara på sin station på
Danskön, det hade vistelsen
däruppe i fjor lärt honom.
Redan i slutet af
maj ångade »Svensksund»
i väg med expeditionen till
de nordliga farvattnen, och
efter tre dygns färd landade
man lyckligt vid Danskön.

Där stod ballonghuset,
som i fjor ditförts och
uppsatts, kvar, hart när
oberördt af vinterns stormar.
Sedan de få reparationer,
detta kräfde, blifvit
utförda, fyllningen af
ballongen begynts så tidigt, att
den afslöts den 23 juni,
återstod ej något annat, än
att vänta och afbida tjänlig
vind.

Men skulle vindförhållandena,
hvarpå nog mycket för färdens lyckliga utgång
berodde, blifva gynnsamma? Skulle Andrée nödgas
återvända för andra gången med oförrättadt värf eller
uppstiga, fastän ej vindförhållandena voro de bästa? Man
befarade det.

Morgonen den 11 juli ingick med klar himmel och
härligt solsken. Det var en söndag. Ombord på »Svensksund»
förrättades bön, och psalmsångens toner ljödo
ut öfver hamnens vatten. Då synes Andrée plötsligt i
en ångbarkass styra sin färd till ballonghuset. Inom
kort var man på det klara med, att han i dag ämnade
uppstiga. Alla skyndade till att biträda med arbetet,
hvilket gick fort och raskt för sig, så att kort före kl.
½ 3 var Andrée resfärdig. Han tog hjärtligt afsked af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:05:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/julfrid/1897/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free