Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* G * * JULFRID *
örlogsskepp, å hvilket han då förde befäl, anlöpte Visby.
Då hade han ännu icke kommit till frid med Gud, men
läste enligt ett till drottningen gifvet löfte dagligen i sin
bibel, äfven om han ej förrän midt på natten fick en stilla
stund därtill. Prinsessan Eugenie, som aldrig
försummade att vittna om Herren för sin omgifning, anordnade
också den aftonen en bibelstund, ledd af hofpredikanten
B. Wadström, som berättar, att han då fann prins
Bernadottes tillstånd bäst beskrifvet i Mark. 12: 34. Säkert
höjdes många bönesuckar den aftonen för den unge prinsens
frälsning. Men hvilken af dessa bedjande kunde då tänka
sig huru deras böner skulle blifva besvarade!
Såsom ett bevis på att Gud hör bön och på hvad
han kan uträtta, då han får taga sin bostad i ett
människohjärta, må här anföras några karaktärsbilder af
Fridhems nuvarande innehafvare.
Vår bild framställer prins Bernadotte och hans familj
å denna deras vackra sommarbostad. Den är en bild af
idyllisk familjelycka, och visar på ett mycket typiskt sätt
huru prinsen och prinsessan Bernadotte helst älska att
framträda, utan prål, enkelt och okonstladt. Den som icke
känner dem skulle säga, att taflan kan föreställa hvilken
lycklig familjegrupp som helst. Och har jag uppfattat
dem rätt, så är detta det höga parets största ärelystnad,
att kunna vara ett exempel på hurudan en lycklig kristen
familj bör vara. I sanning, 0111 våra kristna familjer toge
sin heliga uppgift med sådant allvar som dessa göra, då
skulle Guds verk i vårt land hafva större framgång än
det har.
Det är allmänt bekant med hvilket nit och allvar prins
Bernadotte deltager uti flera slag af kristlig verksamhet.
Knappast lika allmänt torde det dock vara kändt hvilken
utmärkt hjälp han härutinnan liar i sin begåfvade och
varmhjärtade maka. Utan tvekan och öfverdrift kan man
med fullt skäl säga om henne, att hon är värdig en sådan
man som prins Bernadotte. Man behöfver ej länge vara
i hennes umgänge förr än man blir intagen af den värme
och hänförelse, det vakna intresse och det gripande allvar,
hvarmed hon för samtalet in på Guds rikes
angelägenheter och det andliga lifvets djupaste förhållanden.
Lyckliga de barn, som få växa upp under det goda föredömet
och det helgade inflytandet af föräldrar, så fyllda och ledda
af Guds helige Ande.
De områden af den religiösa verksamheten, som mest
intressera prinsparet Bernadotte, äro kristliga föreningarna
för unga män och unga kvinnor, kvinnliga
missionsarbetare (K. M. A.) samt missionen bland mongolerna, och i
all synnerhet missionen bland fjällfolket. Börande är det
ock att se huru de sistnämnda på sitt enkla, rättframa
sätt bevisa dem sin kärlek och tacksamhet, då de äro i
tillfälle därtill såsom ibland vid de s. k. lappmessorna på
nyåret. En genomgripande och vidtomfattande väckelse
har äfven genom deras mission uppstått bland fjällens
förut i synd, okunnighet och nöd kringflyttande befolkning.
Såsom ordförande i förbundet mellan Sveriges K. F.
U. M. har prins Bernadotte gjort den kristliga
ungdomsrörelsen i vårt land mycket stora tjänster. Genom sitt
helgade, helhjärtade och frisinnade inflytande hur han högst
väsentligt bidragit till att hålla K. F. U. M.-rörelsen i rätt
riktning, och under det senaste året, då d:r Karl Fries på
grund af sjukdom varit helt undantagen från arbetet, har
prins Bernadotte nedlagt ett ytterst plikttroget och godt
arbete i Stockholmsföreningen såväl som i hela förbundet.
Icke minst har hans goda inflytande gjort sig gällande vid
de stora konferenserna för K. F. U. M., då han tjänat som
ordförande. En stor uppmuntran för honom måste det
hafva varit, att se hvilken rik välsignelse genom dessa
konferenser tillförts båda brödrafolken.
Prinsessan Bernadotte, som för öfrigt med lifligaste
intresse deltagit äfven i förutnämnda konferenser, har å
sin sida såsom verksam styrelseledamot i K. F. U. K. och
K. M. A. gjort mycket godt.
Och då det gällt den direkt evangeliska verksamheten
hafva de båda troget hjälpts åt, begagnande hvarje
tillfälle att vinna själar för Jesus, icke aktande ansträngning,
försakelse eller smälek.
Ett arbete, hvars välsignelserika frukter äro
oberäkneliga, har Gud lagt i dessa hans trogna tjänares händer
genom de numera öfverallt i vårt land kända
Södertelje-konferenserna, hållna i likhet med de i hela den
evangeliska kristenheten bekanta Keswickkonferenserna. Under
en följd af år har där några dagar samlats en skara
kristna från olika delar af landet, tillhörande olika samfund,
präster, predikanter och troende af alla
samhällsställningar, alla eniga uti att under stillhet, bön och ordets
betraktande söka få mer och mer utaf »fullheten af
evangelii välsignelse». Många af Englands anderikaste män
såsom Moore, Hamilton, Inwood, F. B. Meyer och Evan
Hopkins hafva kallats till dessa möten och äfven genom
prinsens bemedling satts i tillfälle att tjäna med sina
gåfvor på några andra ställen i vårt land såsom i Örebro,
Malmö och Jönköping. Deras föredrag hafva genom K. M.
A. och genom tidningar samt genom deltagarnes
återgifvande spridts i vida kretsar. En god skörd har redan
börjat växa upp häraf och mera hafva vi att vänta, ty
»den som sår i Anden skall ock skörda af Anden».
Den tycka, hvilken prinsen och prinsessan Bernadotte
åtnjuta under en trogen vandring i Jesu efterföljd, förökas
sålunda icke obetydligt af det medvetandet, att de, själfva
välsignade af Gud, få vara till välsignelse för andra, och af
den oskrymtade kärlek, hvarmed de från alla håll mötas.
Dock är det klart att personer i deras ställning med
så bestämda kristliga åsikter och så frimodigt framträdande
skola vara utsatta för åtskilligt missförstånd, ja till och
med för hån och bitterhet. Liksom andra hafva de ock
sina fel, svagheter och frestelser och behöfva därföre våra
trogna förböner såväl som de äro värda att vi, såsom Guds
ord säger, tacka Gud alltid för dem.
Såsom en slutsumma af det sagda ville jag tillägga, att
man i den lyckliga furstefamiljen å Fridhem kan se
uppfyllelsen af Herrens ord:
»Jag är kommen på det att de må hafva lif och
öfver-nog», samt »den som tror på mig af hans lif skola, såsom
skriften säger, flyta strömmar af lefvande vatten. Men
detta sade lian om Anden, hvilka de som trodde på
honom skulle undfå». Efr. Sbm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
