- Project Runeberg -  Julfrid / 1904 /
4

(1897-1901)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Soluppgången af höjden. Julpredikan af S. E. Hagberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JULFRID

Soluppgången af höjden.

En soluppgång af höjden
har besökt oss.

Luk. 1: 78.

rden äro hämtade från Sakarias
profetiska lofsång, då han, efter sin
sons omskärelse, åter fick sin
tungas bruk.

Solen liknas i 19 psalmen vid
en hjälte. Solen är en hjälte, ty
vid sitt framträdande skingrar den ögonblickligen
sina fiender, mörkret och kölden, och framkallar
ljus, värme och lif. Jesus liknas i vår text vid
solen och hans födelse vid en soluppgång. Skön och
härlig är soluppgången en sommarmorgon i vår
nord, men än skönare var uppgången af
rättfärdighetens sol, då Jesus föddes i Betlehem, omgifven
af änglars lofsånger och människors tillbedjan.
Soluppgången sker doldt för de flestas ögon. Det
stora flertalet människor sofvo då och fingo ej
bevittna glansen af sommarsolens framträdande. Blott
några enstaka vandrare förunnas detta sköna
skådespel. Hela judiska folket låg i djup andlig sömn,
då dess konung föddes. Blott några herdar, som
vakade och höllo vård om sin hjord, fingo den
saliga fröjden att vara de första att skåda Jesus,
soluppgången från höjden. Fastän icke alla kunna
eller få bevittna själfva soluppgången, få dock de
flesta del af solens värme och ljus; så sprider och
Jesussolen sina välsignelser ut öfver alla folk och
länder, om än blott ett land var hans vagga och
blott några få fingo fröjdas att se det nytända
himlaljuset. Såsom solen ej kan på en gång
upplysa alla länder, emedan en del äro vända ifrån
solen och därföre i mörker, men Gud likväl
nedlagt den arten hos jorden, att hon skall lika som
på en axel vrida sig omkring, för att på alla sidor
bestrålas af solen, så kunde icke alla folk på en
gång få del af Jesus; men vår fader i himmelen
har så ordnat att genom mission Jesus Kristus skall
uppenbaras för alla folk. Det är uppenbart att
den lekamliga solen i sin gång från öster till väster
får förebilda Jesussolen, som genom evangelium
går samma väg.

Vid solens uppgång skingras nattens dimmor,
skuggorna vika och mörkret flyr. Mörk var
mänsklighetens natt fore Jesu ankomst. Vantro och otro
hvilade såsom tunga dimmor öfver människornas
hjärtan; alla slags laster och synder, sådana de
beskrifvas i Rom. i och 2 kap., drefvo likt mörka
skuggor sitt fördärfliga spel bland både judai och

hedningar, och stort var okunnighetens mörker bland
alla folk. Ingenstädes lyste en stråle af sann
kunskap om lefvande Gud. Så kom Jesus. Genom
sin lära och sitt lif återgaf han människan icke
blott den rätta kunskapen om Gud utan spridde
äfven klart ljus öfver allt, som rör själens
förhållande till Gud och de eviga tingen, och genom
sin död blef han försoningen för världens synd.
Hvar något hjärta öppnade sig för honom, där
gick han in med sin kärlek och spred ljus, glädje
och frid. Och öppet var hvarje hjärta, som kände
och erkände sin synd. Såsom det var under
soluppgångens dagar, då han vandrade i köttet, så
är det ännu och skall förblifva så länge syndare
finnas, som behöfva frälsas. Solen är människornas
vän och hjälpare. Jesus ännu mera. »Jag är icke
kommen att döma världen utan för att frälsa
världen», säger han själf. — Behöfver du frälsas.
Jesus är frälsare, han kan och vill göra det.
Behöfver du syndernas förlåtelse. Bekänn din synd
för Jesus; han är trofast och rättvis, att han
förlåter den bekända synden. Behöfver du rening:
»Jesu blod renar från alla synder.» Är du alldeles
ovärdig att få komma ur ditt elände: den som
kommer till Jesus, kastar han sannerligen icke ut.

En soluppgång af höjden har besökt äfven oss.
Äfven vårt älskade fosterland har haft och har
ännu detta kära, saliggörande besök. Guds ande
hvilar öfver nordanland. Känn hur soluppgången
besökt äfven din själ. Har verkligen vantrons och
otrons dimmor skingrats i ditt hjärta för
Jesusso-lens ljus, sådan det lyser dig till mötes i Guds eget
uppenbarade ord? Har verkligen de synder och
laster, som voro bundna vid dig och följde dig
såsom skuggan följer kroppen, vikit och du fått
börja ett lif i rättfärdighet och kärlek? Har du
verkligen i och genom Jesus fått lära känna Gud
såsom din egen fader i himmelen och funnit
försoning och frid med honom? Då, min älskade, kan
du ock sjunga: »Soluppgången af höjden har
besökt mig».

Minnet af denna soluppgång få vi ännu en gång
fira med hvarandra. Må vi kunna fira detsamma
med tack och lof, såsom de där i våra hjärtan fått
ljus och lif från detta himmelens stora ljus.

S. E. Hagberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:09:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/julfrid/1904/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free