Huru fira jul i tempel, där ej julljus brinna?
Ingen nöd, vid dagsljus klart vi ock till kyrkan hinna.
Bjällran klingar såsom förr, och julhelgssolen lyser
Fälten skimra, se all prakt, som Finlands vinter hyser!
Jord och himmel mana: må vi alla Fadren lova
För hans outsägligt rika, stora Nådegåva!

Hur skall julfest glad få rum i söndagsskolan kära,
Då ej ljus och inga glitter granen nu kan bära?
Just som förr, om ock ej nu, i kvällens stilla timmar.
Brist på ljusen hindrar ej att ögat fröjdfullt glimmar
Under lekar, sång och tal om Jesus, barnavännen,
Som från bibeln, söndagsskolan I små, kära kännen.

Hända kan, att bocken tar dig lovar klappar inga.
Sörj ej, själv du julträn två ja tre kan hemmet bringa.
Visst kan mor ej risgrynsgröt och vetebröd uppduka,
Men hemkornets gröt och bulla smaka friska, sjuka.
Borta äro te och kajfe, rödbrun pepparkaka,
Dock skogsbär och mjölk så skön får mammas älskling smaka.

Kanske mor Er talgljus stöpt för att till jul dem spara.
Gud ock på sin himmel tänt mång tusen lyktor klara.
Han, som gav motmörkret bot i praktfull norrskensflamma,
Han Er vårdar, är igår och än idag densamma.
Jesus älskar dig och mig och alla små och svaga.
Och han kommer kanske snart, att hem till sig oss taga.