Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 65 —
Lätt det varit för honom att slå, då han
kom i sin ifver,
Vild som han var, hvi högg han ej till,
hvad hejdade armen ?
Se, hos honom också låg tacksamheten i
djupet,
Mensklig och minnesgod, och mera än
vreden förmådde,
Äfven hos honom, kärlekens hud i det
klappande hjertat.
Knappt för sitt barn så sörjer en far, som
den vilde Kalmucken
Sörjde för mig, ocli lian spred kring hela
fiendtliga hären
Snart ett rykte om mig, och, ehvart som
fånge jag lände,
Hade jag vänner och firades. Sjelf den stolte
Genralen
Log, då jag nalkades, mildt och kunde väl
klappa min axel
Stundom och fråga ett ord, hur jag trifdes
ocli mådde och sköttes.
Men med den ringare delte jag allt. Det
hästa beständigt
Kunde jag taga, och tvangs att äta ocli
dricka och frodas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
