- Project Runeberg -  Just så-historier för små barn /
72

(1902) [MARC] Author: Rudyard Kipling Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huru det första brefvet blef skrifvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22

höfdingen, — »en tafla, som framställde dig, genotn-
stungen af spjut».

>»Hm, hm — om — kanske är det så godt, att
jag talar om, att det var jag, som gaf honom den
taflan», sade Taffy, men hon kände sig inte riktigt
väl till mods.

>Du!» utbrast hela Tegumais stam med en mun,
» En-liten-ohyfsad-person-som-borde-få-smäll! Dul»

»’Taffy lilla, jag tror, att vi råkat illa ut, du och
jag», sade hennes pappa och lade sin arm om henne,
och då brydde hon sig inte om hvad de andra sade.

»Förklara dig! Förklara dig! Förklara dig!»
sade öfverhöfdingen för Tegumais stam och hoppade
på ett ben.

»Jag ville, att främlingen skulle gå efter pappas
spjut, och därför så ritade jag det», sade Taffy.
»Inte var det många spjut, inte... Det var bara ett.
Jag ritade det tre gånger, för att jag skulle vara rik-
tigt säker på, att han inte skulle glömma det. Inte
kunde jag hjälpa, att det såg ut, som om det satt
fast i pappas rygg. Näfverbiten var så liten, så jag
fick inte rum med det. Och de där, som mamma
kallar "elaka människor’, det är mina bäfrar. Jag ri-
tade dem för att visa honom vägen genom kärret.
Och jag ritade mamma utanför grottan, och hon såg
så belåten ut för att främlingen är så snäll — och
i mitt tycke ä’ ni de dummaste människor i världen»,
sade ”Taffy. »Men han är mycket, mycket snäll.
Hvarför har ni smort gyttja i håret på honom. Tvätta
bort den genastl»

Ingen sade någonting på en lång stund, men så
började öfverhöfdingen att skratta. Och främlingen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:45:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/justsa-hi/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free