Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärilen, som stampade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
»Kom ihåg», sade fjärilen, »kom ihåg hvad som
sker, om jag stampar i marken med min fotl»
»Det där tror jag inte det allra ringaste på»,
sade fjärileng hustru. »Det vore riktigt roligt, om
du ville försöka. Kan du inte stampa nu med det-
samma?»
»Jag lofvade BSuleiman-bin-Daod att låta bli»,
gade fjärilen, »och jag vill inte bryta mitt löfte.»
»Det vore inte farligt, om du det gjorde», sade
hans hustru. »Om du stampade aldrig så, skulle
inte ett grässtrå böja sig för det. Du törs visst inte
försöka?» sade hon. »Stampa, stampa, stampal»
Suleiman-bin-Daod hörde hvart enda ord, där han
gatt under kamterträdet, och aldrig i sitt lif hade han
skrattat så mycket. Han glömde alla ledsamheter med
drottningarna; han glömde djuret, som kommit upp ur
hafvet; han glömde, att han själf velat visa sig på
styfva linan. Han skrattade riktigt hjärtligt, och Bal-
kis på andra sidan om trädet log för att hennes äl-
skade herre och gemål var så glad.
Efter en liten stund kom fjärilen, het och ifrig,
fladdrande tillbaka in i skuggan af det stora kamfer-
trädet och sade till Suleiman: »Hon ber mig stampa.
Hon vill se, hvad som då skulle hända, o Suleiman-
bin-Daod. Du vet, att jag inte kan göra hvad jag
sagt, och hädanefter kommer hon inte att tro ett ord
jag säger. Hon kommer att skratta åt mig i alla
mina dagar.»
» Nej, lille broder», sade Suleiman-bin-Daod, »hon
kommer aldrig mer att skratta åt dig», och han vände
ringen på sitt finger — bara för fjärilens skull och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
