- Project Runeberg -  Jernvägs-skola /
9

(1857) [MARC] Author: Max Maria von Weber Translator: Axel Malcolm Lindgren - Tema: Railroads
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Historisk Öfversigt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hänseende, såsom öfvergångar af kärr etc. etc., som vid
anläggningen af den Domitianska vägen måste öfvervinnas,
behöfva här blott omnämnas.

Det tyckes såsom skulle ett visst system för
vägbyggnader hos Romarne kommit till stånd, och de olika
slagen af vägar af dem erhållit olika benämningar.
Deras via militaris, via, actus, iter, semita, callis motsvara
våra kungs- och landsvägar, häradsvägar, gångstigar och
hålvägar. Lands- och häradsvägarne sökte man anlägga
om möjligt horisontela; de leddes öfver dalsänkningarne
på storartade broar, berg genomsprängdes, dälder utfylldes
och kärr uttorkades, allt i afsigt att få vägarne raka
och utan lutningar.

6. Huru voro de Romerska vägarne konstruerade?



De fleste Romerska vägar med undantag af de så
kallade viæ terrenæ, som endast sommartiden voro
brukbara, voro stensatte med cement, och de största bestodo
af trenne afdelningar, af hvilka den medlersta var
bestämd för infanteri och de båda andra för kavalleri och
fordon.

I kärrtrakter lades vägarne på rustverk af ek, som
nedsänktes i myran. De Romerska militärvägarne voro
försedda med alla slags beqvämligheter, såsom milstolpar,
vägvisare, hvilplatser, klifstenar för ryttare m. m.

7. I hvilket tillstånd befann sig vägbyggnaden hos
medeltidens folk?



Sambandet folken emellan var, som kändt är,
under medeltiden jemförelsevis högst ringa, hvarföre
vägbyggnaderna äfven i ytterlig grad försummades. I
Frankrike finna vi ända in i det sjunde århundradet inga
andra historiska minnesmärken af vägar än dem, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:45:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jvskola/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free