Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
sina åhörare. Hans resliga gestalt var, sä tyckte de
denna afton, ännu högre, och öfver hans ärriga ansigte
låg ett drag af allvar, sådant man ej på länge sett det.
Han satt i Träsko-Gretas förnämsta möbel, en mjuk och
beqväm länstol, som hon för några år sedan köpt på en
auktion i grannsocknen, och hans ögon voro nästan
oaflåtligt fästade pà den stora väggklockan, ett arf efter
Gretas far, en enligt den tidens kraf förmögen
skeppare. På bordet framför den gamle knekten låg den stora
bibeln med massiva jernbesiag rundt om träpermarne.
Då och då lade fanjunkaren sin väldiga hand på denna
bibel, liksom för att söka styrka och tröst ur denna
"böckernas bok" mot kommande vedervärdigheter.
Ahörarne voro icke synnerligen många. De
bestodo, utom af Greta, af skomakar Pligg, hans hustru och
son, Janne, byskräddaren Nålqvist med sonen Kalle, samt
en gammal giktbruten matros, Flaggström, en af de
tappre, sora varit med skeppet Öland, när det under sin
käcke befälhafvare Psilander utanför Orforsnäs utkämpade
sin ryktbara strid mot de fem engelska örlogsfartygen.
Nu hade han blifvit kölhalad, den gamle sjöbussen, och
längtade varmt att snart få komma till den hamn, der
inga stormar mera hvina. Men oaktadt kroppen var,
såsom han sjelf uttryckte sig, "ogement skamfilad", var
ändock själen frisk, och icke så sällan brukade äfven han
tala om sina färder till sjös. Men som han icke egde
fanjunkarens förmåga att väl lägga sina ord, kunde man
aldrig få honom att. berätta någonting, när Anders Käck
var närvarande. Dock hade denne en enda gång fått
gamle Flaggström riktigt varm i kläderna, och det var
när han (fanjunkaren) bad det* gamle sjögasten att
förtälja om den ofvan nämda, för svenska flottan så ärorika
striden. Då var gubben Flaggström riktigt vältalig, men
sedan han väl slutat, blef han lika tyst och
tillbakadragen som tillförene.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
