Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
döda honom, och skulle utan tvifvel äfven gjort det, om
icke just i samma ögonblick en ståtlig krigare skyndat
fram och blott med några ord hindrat dem från att
begå en feg handling.
— Icke ett hårstrå skall krökas på denne tappre
krigares hufvud, sade den ståtlige polacken och vinkade
med handen. Segern är vår, och nu till Mniszek;
inom fyra timmar måste det vara i våra händer.
Denne man, som så kunde befalla öfver de vilda
horderna, var Johan Saphiea, mannen med jernnaturen
och det öppna redliga sinnet, den käcke krigaren och
den uppoffrande fosterlandsvännen.
II.
En och en half svensk mil rakt i öster från
batalj-fältet öfver hvilket den klara månen snart ljöt sina
silfverstrålar, belysande de många döda ocli döende, som
icke hunnit medtagas, låg slottet Mniszek, familjen
Koniecpolskys stamgods. Liksom nästan alla forntida slott
och borgar var det omgifvet af starka vallar, dem ännu
ingen fiende kunnat taga med stormande hand, såsom
det berättades bland folket i trakten. Den delen af
slottet, som vette mot söder, badades af Bugs vägor, under
det norr ifrån djupa grafvar, öfver hvilka två
vindbryggor ledde, stängde vägen för en fiende och gaf honom
åtskilligt att tänka på, i händelse han prompt ville in i
slottet. Slottet hade, efter hvad man viste berätta, tillhört
den polske konungen Johan Sobiesky, som hvilat öfver
der i två dagar på sitt tåg mot turkarne. Och för
mången nyfiken visades under helig vördnad den kammare,
der denne konung, den störste, som Polen har att
uppvisa, och en af de ädlaste, som historien känner, hvilat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
