Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
gonen, icke den rena jungfru Maria, denna medierska
mellan Gud och en fallen verld! Men hans tal är så
manligt, jag förstår icke hvad det kommer åt mig, då
jag är i hans närhet, jag, som annars kan skämta med
karlarne, och till och med är icke så litet satirisk mot
dem, såsom de sjelfva påstå, jag är i den unge svenskens
sällskap blyg och törs knapt få fram ett enda ord.
Ah, det är harmligt, utbrast hon en smula förargad; jag
skall väl försöka att taga mod till mig.
— Hvad nu, hvad är det, som är förargligt, sade
gamle grefven, som hört den unga frökens sista mening.
Menar du den svenska truppens vistande på mitt
gods?-Yar i sådant fall lugn min flicka, fortfor han och lade
sin magra hand på ungmöns hjessa, innan klockan slår
tolf i natt, skall Johan Saphiea vara här med ett tusen
qvartianer.
Vid Johan Saphieas namn hade Anna Koniecpolsky
ryckt till, och en stark blekhet spred sig öfver hennes
vackra drag. Utan att tänka derpå lade hon ena handen
på hjertat, för att hämma dess våldsamma slag.
Stefan Koniecpolsky märkte denna rörelse och han»
skarpa blickar fästes med ett strängt uttryck på
son-dottrens anlete. Hans panna mulnade, och det var endast
med sväfvande stämma, som han kunde fä fram dessa
ord:
— Du vet, att Johan Saphiea och du redan i
vaggan äro trolofvade. Det tillhör dig alltså, att först som
sist sätta dig in i din blifvande ställning, ty så snart
kriget är slut, skall er förening ske.
Anna svarade på en lång stund ingenting; hon
endast sänkte det ännu blekare ansigtet ned mot bröstet.
Hon var en lång stund prisgifven åt en vaggande oro
som kom henne att skälfva; hon ville tala, men orden
kommo icke öfver hennes läppar.
Slutligen löstes dock hennes tungas band, och hon»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
