Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
svenske ryttarnes led glesnade allt mera och slutligen
måste de gifva sig, sedan mer än hälften fallit.
— Så hämnas en polack på sitt fosterlands fiender,
sade Stefan Koniecpolsky, då han en stund senare kom
till den fångne svenske befälhafvaren. Det var jag,
som aflyfte jernbommen och insläpte mina landsmän.
Hvad har ni nu att säga, stolte man; hvilket öde tror ni
är eder beredt? Jo, i den djupaste fängelsehålan i tornet
skall ni försmäkta, till dess edra ben blifva lika hvita
som snön här ute på fältet.
Ingen muskel rörde sig i svenskens marmorstela
ansigte; han svarade icke ett enda ord; blott en blick af
det djupaste förakt träffade den hämdgirige polacken,
hvilkens raseri deraf ännu mera stegrades.
V.
Stefan Koniecpolsky höll ord; de svenske fångarne
blefvo inhysta i trånga och fuktiga hålar och fingo till
råga på olyckan äfven en ganska knapp föda.
Förgäfves gjorde kapten Kruuse föreställningar hos Johan
Saphiea, som öfvertagit befälet på slottet; han fick
alltid detta nedslående svar:
— Vi må tacka Gud, om vi kunna föda oss sjelfva;
så hafva edra trupper farit fram i landet. Jag tror icke
heller, att eder konung har det bättre.
Anders Käck var den ende svensk, som fick hafva
sin frihet, och det på Anna Koniecpolskys förbön. Hide
hon måhända några planer dermed? Var det så, så
viste hon att omsorgsfullt dölja dem för alla; icke ens den
annars så slipade Käck kunde utfundera, hvarför
icke äfven han kastades i fängelse. Han var många
gånger färdig att af den unga flickan, som han ofta ta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
