Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
tummade ifrigt den briljanterade urkedjan, som i dubbla hvarf
hängde kring hans hals, men ingenstädes kunde han
finna ord, till hvad hau ville säga. Det var en förarglig
belägenhet, det måste medgifvas.
Anna, som tydligt märkte det bryderi, i hvilket
farfadren råkat, var rätt belåten dermed, men denna
belåtenhet blef icke långvarig, ty grefve Stefan sade inom
kort, i det han fattade sondottrens hand:
— Du vet, Anna, att det är en sed inom förnäma
familjer, icke blott i vårt land, utan äfven i andra riken,
att barnen trolofvas med hvarandra redan i vaggan. Jag
blef så; likaledes din far, och ingen af oss har haft
anledning att klaga öfver detta bruk. Nu ha länge
familjerna Koniecpolsky och Saphiea varit förenade med
andra band af slägtskap, men när det ändtligen inom
samma decennium töddes åt den ene en son och åt den
andre en dotter, då beslöto de lyckliga föräldrarne, att
deras båda ätter skulle närmare sammanslutas, nämligen
först genom trolofning de båda nyfödda emellan, och
sedan genom äktenskap. Och sålunda har du, Anna
Koniecpolsky, såsom jag redan sagt dig, i vaggan blifvit
trolofvad med Johan Saphiea, hvadan jag väntar, att du
såsom en Polens trogna dotter, nu vid altaret infriar din
faders löfte till den gamle Saphiea, hans stridskamrat,
genom att vid altaret räcka din hand åt hans son, en
af vårt hårdt hemsökta fäderneslands tappraste försvarare.
Vid början af det långa talet hade en våldsam
spritt-ning genomfarit den unga flickans lemmar, men när den
gamle slutat, var hon lugn. Den friska rodnaden på
kinderna hade dock efterträdts af en marmorlik
blekhet-När farfadren tystnat, satt hon några ögonblick, liksom
försänkt i bön, ty i ena handen höll hon fortfarande det
lilla krucifixet, men ändtligen svarade hon, i det hon
fäste sina vackra uttrycksfulla ögon på Saphiea, till
hvilken hon också vände sig med sitt tal:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
