Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaaparen 23 april
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kaaparen 23 april.
I dag var jag uppe på bryggan en kvart före 6 för
att kasta ett getöga på Teneriffas pik. Den kunde inte
ha framställt sig i gynnsammare dager. Den nästan
poserade. Tänk er, himmel och hav i gryningsdunkel,
en rämna i detta dunkel och genom den rämnan ser
man piken rosavit i solskenet. Den är verkligen
imponerande, och de andra topparna, som äro utan snö,
förtona högt, högt uppe och långt, långt borta i ett
sagolikt virrvarr av violetta, kaotiska moln — eller
är det sten? Verkligheten ställde min föreställning om
dessa öar alldeles på huvudet. Så småningom rodnar
hela landskapet och Santa Cruz’ vita terrasser blänka
så att det gör ont i ögonen. Vi gå rakt söder ut mellan
Teneriffa och Gran Canaria. En val dyker upp och
blåser tätt intill bogen, men försvinner hastigt. En
mås flyger lättjefullt mot land.
Att tänka sig att vi inte gå i land förrän i
Capetown! För mig kunna vi gärna gå till Melbourne med
en utsjungning. Och jag har ju fått lov att pumpa
kaptenen så ofta han har ledigt. Det börjar bli ont
om gamla djupvattenssjömän, och jag älskar
sjömanshistorier. De få gärna överdriva hur mycket som helst.
Nyss berättade han om en kamrat från ungdomsåren,
befäl gudbevars, styrman, som ljög mycket och var
särskilt noga med detaljer för att verka trovärdig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
