- Project Runeberg -  Med Kaaparen till Afrika /
43

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 24 april

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Flygfiskar och albatrosser behöver jag väl knappast
beskriva för den upplyste läsaren. De förra äro goda
att äta. Stundom hamnade de på däck och infångades
av någon påpasslig besättningsman. De äro verkligen
raffinerade flygare om man betänker de små medel
som stå dem till buds. Oceanens harar kallades de av
kaptenen. Jag vet verkligen inte om de göra skäl för
namnet, så länge det icke är fullkomligt utrett om de
flyga därför att de äro förföljda eller flygningen får
betraktas som en yttring av livsglädje. Men bredvid
albatrossen är flygfisken en sorglig stympare.
Albatrossen är den överlägsnaste bland alla fåglar av
stormfåglarnas släkte. I flygskicklighet överträffar han
till och med den arktiska havhästen. Han verkar
styrka, uthållighet och elegans och flyger med till
synes samma överlägsenhet med som mot en storm.

Men jag tröttnade snart på att studera dessa djur,
ty jag ägnade mig åt mina fötter och fann att jag
visserligen aldrig kan bli någon maratonlöpare, men
att möjligheter för ett tillfrisknande funnos. Vid denna
tanke, som kom som ett skott, blev jag het om
kinderna av glädje och min himmel hängde några
sekunder full med lyror av det röda gull. Jag hade icke haft
värk under en hel natt och sluppit att ta sömnmedel.
Min hjärna tycktes mig nästan klar. Jag beslöt att ta
en stor sup vid passerandet av ekvatorn. För övrigt
lämnade denna passage mig fullkomligt oberörd och
officerarna voro nog taktfulla att icke försöka narra
mig med det vanliga hårstrået, spänt över ett
kikarobjektiv. Men dagen till ära visade sig en hajfena
några sekunder, den enda jag såg på hela resan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:11:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kaaparen/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free