- Project Runeberg -  Med Kaaparen till Afrika /
82

(1945) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Capetown 7. 5.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillfälle att få se dessa under i hans sällskap en
lämpligare årstid.

På överenskommen plats stodo några bilar och en
grupp herrar. Snart hade vi föreställts för åtta av
Svenska föreningens medlemmar anförda av kapten von
Zweigbergk
och konsul Nils Hegardt. Jag kände mig
verkligen helt bortkommen i början bland alla dessa
för mig nya landsmän, men kapten Hellen Hjertstedts
närvaro återskänkte mig så småningom mitt mod.
Läsaren förstår mig, som jag hoppas, i detta fall. En sjuk
människa som en längre tid hållit sig borta från allt
sällskapsliv, som inte kan lita på sina
fortkomstledamöter och är halvt invalid, som för diet och nu skall
kastas in i en sydafrikansk lunchs alla fataliteter,
måste i ett fall som detta känna sig minst sagt orolig.
Men jag placerades i en bil tillsammans med kapten
von Zweigbergk och konsul Hegardt och min rädsla
försvann så småningom. Vi skulle luncha i Muratie,
en vinfarm långt utanför staden och snart satt jag
med annotationsboken i hand och betraktade girigt
allt det nya som rullade upp sig på båda sidor om
vägen. Ty det var ett landskap av för mig alldeles nytt
slag. Vägen kantades av Eucalyptus och villorna voro
överväxta av Bougainvillea, som med sina röda blad
satte färg på landskapet, vilket eljest gick i grönt och
vintergult. Vi passera väldiga vinodlingar, nu
höstfärgade, och pumpfält där svarta kor beta. Kapten von
Zweigbergk berättar att hela det landskap som vi i
dag skola fara igenom, för 65 år sedan, då han först
kom hit, var en sanddyn. Och — som det står i nästan
alla böcker jag läst — som genom ett trollslag gick
plötsligt hela landskapet över i guld och rosa, ty solen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:11:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kaaparen/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free