Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tisdag 2. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tisdag 2. 6.
Tropikvärme, fuktighet. Badbassängen på fördäck
uppmonteras. Jag möter timmermannen som ser ut att
ha varit i något animerat slagsmål. Hans ögon äro
halvt igensvullna och han besvarar inte min hälsning.
Jag vill inte forska i hans privatliv. Han ser mig
kanske inte och något måste ha hänt.
På kvällen kom kaptenen i berättartagen. Vi talade
om sjömanslögner och han började omedelbart:
— Nu måste jag berätta för dig om den fräckaste
lögnare jag träffat och hur han till sist måste vidgå
sin orättfärdighet. Många storljugare har jag stött på
under mina trettioåtta år som sjöman, men flertalet
lögnhalsar har jag funnit på landbacken.
Den jag nu talar om måste jag emellertid sätta i
särklass, inte därför att hans lögner voro konstnärliga,
utan emedan hans uppgifter alltid voro vansinnigt
fantastiska och vittnade om en frodig hjärna av högst
ovanligt slag.
Det var gamle stuert Svantepolk på skeppet
»Salsåker» år 1898.
Vi voro sex man i skansen. Aktergardet bestod av
skepparn, styrman och knallen (konstapeln). Vi voro
alltså inalles tio man. Låt mig nu föreställa
kamraterna:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
